Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord och Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idéen om det alstrande lifvet, omedelbart utgående ur det eviga
och beliga, vareisens absoluta beroende deraf, slägtets genom gene*
rationsacten uttalade stora magt öfver individen, nödvändigheten af
det andliga medvetandets seger, icke blott öfver de sinliga drifterna
utan äfven öfver det subjectiva eller sjelfinedvetandet, det enskildas
underordnande under det allmänna i samhället och menniskan genom
regenerationen ett organ för culturen voro sålunda de grundtankar,
som bestämde Hwassers vetenskapliga betraktelser öfver lifvets
högsta frågor och som af honom consequent utvecklades till en
omfattande verldsåsigt Sjelf säger han sig aldrig haft någon fentlig
lärare. Dock uppgifver han i en af sina afhandlingar *) namnen
på de män som genom sina arbeten inverkat på hans vetenskapliga
riktning. Bland dessa synas företrädesvis Beils och Bichats skrifter
redan tidigt varit föremål för hans allvarliga studier. Begge desse
män voro starkt empiriska forskare inom anatomiens och
physiolo-giens områden. Reil var dessutom både såsom författare och
praktisk läkare mångsidigt verksam inom snart sagdt alla medicinens
olika grenar. Bichat är åter sannolikt det största och mest
inflytelserika snille, hvarmed Frankrike någonsin inverkat på medicinens
vetenskapliga utveckling. Genom sin grundläggning af den allmänna
anatomien och dennas tillämpning på sjukdomsläran anses han väl
numer nästan allmänt såsom det egenliga upphofvet till den
nuvarande medicinska forskningens strängt naturvetenskapliga riktning.
Han lärde bland annat, att de krafter som verka i organismen icke
äro något annat än vitala egenskaper, inhærenta i de organiska
de-larne. Häruti öfvereusstämde han med Reil, hvilken starkare än
någon annan före honom inom physiologien lade vigt på de
organiska phænomenens förhållande till egenskaperna bos den materia, från
hvilken de utgingo. Hwasser, som ogillar Beils slutliga öfvergång
till naturphilosophien, berömmer dock hans förtjenstfulla yrkande, att
all relativ lnraft eller dynamis utgår från ett materielt substrat
Men hade Hwasser genom sitt allvarliga studium af desse framstående
mäns skrifter stadnat vid denna för hela medicinen så ytterst
inflytelserika grundtanke, så skulle hans vetenskapliga forskning icke
från samma utgångspunkt kunnat omfatta lifsprocesseus både
kroppsliga och psychiska områden och icke heller hafva erhållit den ori-
*) Se slutet af hans skrift: Afskedshelsning till lärjungar och
studxi-kamrater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
