Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord och Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallades lifskraft. Denna var en hypothetiskt antagen, för
organismen egendomlig, liksom vid sidan af dennes materiela substrat
verksam princip, som hvarken var andlig eller kroppslig och derföre
inför en allvarligare granskning upplöste sig till ett obekant x.
Af det föregående är det dock tydligt, dels att denna vitalism —
Hwasser kallar den dynanism och hylozoism — måste såsom sådan
upphöra just genom den af Reil yrkade och sedermera af Bichats
efterföljare allt mer empiriskt uppvisade identiteten af kraft och
substrat, enär härigenom denna sväfvande lifskraft fastbands vid
organismens antomiska byggnad, dels att denna vitalisternas lifskraft
icke får förvexlas med den absoluta, från det Eviga omedelbart
utgående skapande verksamhet, som Hvasser kallar lif.
Strängt fasthållande, att medicinen bör hemta sin princip och
utgångspunkt från den verkliga erfarenheten om sjukdomsprocessen,
uttalar Hwasser sitt bestämda ogillande mot den naturphilosophiska
erötringen af medicinen. Åt Schellings arbeten synes han icke heller
hafva egnat något allvarligare studium; han anför honom visserligen
någon gång i sina skrifter, men blott for att opponera sig emot
hans åsigter, hvilka såsom redan blifvit anmärkt voro Hwassers
vä-sendtligen olika. Den ende bland de s. k. naturphilosophema, —
ifall vi med Hæser icke anse Reil tillhöra desse — som Hwasser
egnade någon lifligare uppmärksamhet var Kieser. Det var från
denne i flere afseenden aktningsvärde naturforskares System des
Tellurismus, som Hwasser hemtade idéen om prosopopén, hvilken han
anser vara en särdeles vigtig form af det lägsta eller kroppsliga
medvetandet I öfrigt biträder han dock ingalunda Kiesers åsigter,
enär denne uppfattar lifsprocessen sjelf såsom en polarspänning. Men
om Hwasser således icke kan sägas hafva hemtat sina åsigter från
någon af de nämnde forskame, torde ej heller å andra sidan kunna
förnekas, att då hans vetenskapliga sträfvan hufvudsakligen gick ut
på att finna en öfverensstämmelse mellan andens och naturens lagar,
han i detta afseende öfverensstämmer med sin samtids herrskande
philosophi, den Schellingska, hvilken han äfven närmar sig genom sin
uppfattning af phænomenen i enlighet med en polaritetslag. Skulle
också hans vetenskapliga forskning hafva haft till utgångspunkt den
philosophiska riktning, som representeras af den Schellingska skolan,
så har han ändock framställt så många egna grundåskådningar, att
man både kan instämma med honom sjelf, det han är en originel
vetenskaplig charakter, och äfven vågar tillägga, att han är den
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
