Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - I. Betraktelser och bekännelser vid min hustrus graf. Ett fragment af min lefnads saga (1852)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefhad finnes, onder hvilket jag sä öfverlemnat mig åt dagdrifveri,
som ’onder de fyra törsta månaderna af 1817. Jag disputerade litet
i philoeophien med Johansson — och detta prat kallade vi för
gemensamma stadier. Jag läste jost ingenting. Jag försökte väl att
följa assessor Gahns exempel, och dagligen hvaije morgon läsa några
sidor i Sydenham, men det blef blott tvångsarbete, och jag var för
tankspridd att fatta hvad jag läste. Så gick det äfven med Herders
Ideen tL d. Gesch. d. Menschheit Jag skötte en och annan sjuk,
men otan håg och last, snarare med motvilja. I mitt inre voro
alla krafter förslappade, och detta slappbetstillstånd tillveite så, att,
om min förbindelse med Charlotte icke varit, och jag gått miste om
min finska befordran, skalle jag sannolikt fallit djapt ned uti
indo-lens och oduglighet När jag med allvar tänker tillbaka på detta
min lefnads korta, men bedröfliga skifte af inre förödelse, tackar jag
Qad derför. Det var en djup erfarenhet ej blott af sorgens och
sjelfiörebråelsens förfärliga magt utan äfven af ringheten af
manna-hjertats styrka . och mod att upprätthålla sig sjelf i sådana inre
strider. Alla mina vetenskapliga aningar, förhoppningar och
vardande tankar, som både förut och sedan utgjort mitt lifs skönaste
och heligaste fröjd, hade vissnat såsom det stundom händer med
blomstergården, då vid midsommarstiden, jemnatten deröfver hviftat
sin dödande vinge. Mitt yrkes heliga mystöre stod framför mig i
hela dess förförliga obegriplighet och min tro på möjligheten för
menniskotanken att intränga deri hade nästan försvunnit. Min
sjelt-betraktelse utföll högst ofördelaktigt Jag tyckte mig nämligen
der-vid icke finna något annat än okunnighet dumhet och låghet och
jag hade föga tröst deraf, att jag vid betraktelsen af andra icke
fann något bättre, ty längtande sökte jag efter någon superiorité,
hvars aktningbjudande egenskaper skulle kunna gifva något stöd åt
min vacklande character, men detta sökande var med ett enda
undantag alldeles fruktlöst Mina utgifna skrifter, min gradualdispu*
tation och mitt specimen, förekommo mig såsom dåliga plagiater ifrån
Currie, Marcard, Hildenbrand och Bemhardi, men sanningen till ära
måste jag dock erkänna, att den förra innehöll uppgifter om verkan
af bad, som förr icke blifrit yttrade i Sverige, och det sednare var
den första monographi i feberläran, som åtminstone dittills hos oss
utkommit Äfven min kärlek till Charlotte kunde icke hålla
prof-vet Ehuru den var stark och varm och ursprungligt utgått från
en ädel rot var den dock i sin utveckling icke ren och ädel nog,
icke så motsvarande ligans bild, som jag fordrar af den verkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
