Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - II. Bref till professor I. Ilmoni i Helsingfors (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
acuta sjukdomsprocessen, hvilken å ena sidan är utmärkt af den
spänning emellan vexelförhållandeta factorer, vi kalla feber, och å
den andra af den sollenna neutralisationsact, hvarigenom den
upp-häfves, eller crisis. Men jag vill nu icke besvära Dig med
någon utförligare detalj af mina pathologiska åsigter och
begreppsbestämningar. Jag anser mig blott med trygghet kunna yttra, det
de begrepp, jag fastställt om motsatsen emeUan det protopathiska
och det deuteropathiska, om crisis, om de degenerativa, spasmodiska,
convulsiva, inflammatoriska, dyscratiska och phthisiska momentema
i sjukdomsprocessen, om skillnaden emellan förberedande och
afgö-iande cris m. m., å ena sidan verkligen äro nya och ursprungligt
mina, samt å den andra conseqvent utvecklade ur det bestämda
grundbegreppet om sjukdom och således hvilande på lifvets idé, af
hvilken sjukdom, enligt det begrepp jag derom uppställt, utgör en
foctisk bekräftelse. Dessutom anser jag den Hippocratiska
medicinens grundtanke, natura medicatrix, vara rent biologisk, och blifva
tydlig och fullständig först då den såsom sådan uppfattas. Det är
väl ock hufvudsakligen genom den magt, som denna den
Hippocratiska medicinens grundtanke utöfvat öfver medicinens cultur, som
den biologiska verldsåsigtens framtida utveckling och herravälde,
möjligen kunde hafva hittills blifvit förberedda, och medicinens högre
betydelse för den vetenskapliga culturen anser jag hufvudsakligen
böra sökas i denna förberedelse.
Gulturens stora rike, såväl inom religionens, vetenskapens och
konstens, som inom samhällsvårdens och sedernas områden,
genom-tränges under hela dess historia och ännu i dag af spänningen
emellan tvenne stora verldsåsigter, materialismen och spiritualismen.
Under ingendera af dessa kan den biologiska verldsåsigt jag hyllar,
underordna sig, utan anser hon dem, såväl hvar och en för sig, som
genom deras inbördes spänning vara fiendtliga emot sig och emot
den sanning, som hon erkänner för vetenskapens bestämmelse. Jag
måste derföre något närmare göra reda för huru jag uppfattar dessa
stora åsigter och vill först tala om spiritualismen.
Spiritualismens grundtanke är individuellt medvetande. Denna
tanke är tydligen ett sammansatt begrepp, ty man kan, såsom ock
i sednare tider under den fortsatta utvecklingen af denna verldsåsigt
verkligen händt, skilja begreppen om medvetande och om
individualitet åt och låta begge, hvar för sig, gälla såsom vetenskapliga
principer. Med pfseende på denna skiljaktighet uti grundbegreppets
uppfattning, sönderfaller historien om spiritualismens välde i tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
