Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - II. Bref till professor I. Ilmoni i Helsingfors (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råde bestämmelsens idé, hvars lifrande expansivkraft, således gick
förlorad för mensklighetens gemensamhet och hos många till och med
kom i strid deremot Men personlighetsidealet år nu temligen urblekt,
åtminstone i de flesta sinnen, och i stället har det
personlighets-begrepp, som inskränker bestämmelsen inom ögonblicket af den
individuella varelsens lefnadslopp, blifvit föremål för en nära fanatisk
dyrkan. Så långt om spiritualismen!
Materialismen har, efter den föreställning jag gör mig derom,
tre utvecklingsformer, genom hvilka den successivt herrskat uti olika
tidehvarf: elementläran, chemiatrien och hylozoismen. Den för alla
dessa utvecklingsformer gemensamma grundtanken är varelsens
begrepp, och det är detta begrepp, som erhållit namnet materia, när
man uppfattar det i ren och abstract form. Till det abstracta
begreppet om materia hör nemligen icke något slags verksamhet, och
i följd deraf innehöll det Aristoteliska begreppet om den
ursprungliga materien eller x Xtj absolut passivitet Den concreta varelsen
deremot har äfvén en verksamhet och denna är relativ och består uti
attraetion, hvars högsta och ‘mägtigaste form framträder såsom
assimilation. Denna verksamhet är, såsom sagdt, relativ, för det första
i förhållande till den kropp, ifrån hvilken den utgår, och för det
andra i förhållande till den kropp, på hvilken den verkar. Derigenom
uppkommer spänningen emellan centrum och peripheri.
Neutralisa-tionsaeten af denna spänning är åter hvad man kallar chemisk
process. Den verldsåsigt som antager, att denna uti omvexlande
spänning och neutralisation’ framträdande relativa verksamhet är den
positiva granden för organism, lif och andeverld, kallas i dagligt tal
materialism. Den Grekiska elementlåran antog den af kosmiska
krafter omedelbart bestämda elementarprOcessen sjelf såsom den
organiska verldens orsak och grand och var således kosmologisk- eller
cosmologico-phyricalisk. Den ifrån Paracelsus egentligen
härstammande chemiatrien antager en absolut och ursprunglig skiljaktighet
emellan organisk materia och den icke organiska, och tillika att den
process, hvarigenom den förra förvandlas (gäsning, förruttnelse), är
ej allenast oberoende af den yttre elementarprocessen, utan äfven
positiv inom lifsprocessen, och den högsta uppenbarelsen af denna
positivitet är vardandet af ett nytt individnum (generatio
æqui-voca). Chemiatrien är således physiologico-chemisk. Den moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
