Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - II. Bref till professor I. Ilmoni i Helsingfors (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan alla ensidiga och mot hvarandra stridande, och förnuftets
seger öfver tviflet kan i följd deraf ännu icke anses för vunnen.
Ehuru begreppet är att anse såsom idéens product och
uppenbarelse, kan det dock icke fullständigt omfatta det hela af den
sednares innehålL Det är nämligen, så tillsågandes, en sida af idéen,
hvarigenom den sammanhänger med gälens centralkraft, tron, och
ifrån hvilken den positivitet, hvarmed den bestämmer begreppet och
beherrskar det intellectuella området af medvetandet omedelbart
utgår, och denna sida kan icke förvandlas till begrepp, utan att i
samma ögonblick fördunklas eller rättare förstöras. Den första och
ursprungliga idéen eller den ur hvilken de öfriga sedermera utveckla
sig, är idéen om Gud. Alla försök att förvandla denna höga idé
till begrepp eller att definiera Gud, bafva hittills misslyckats, och
måste göra det, emedan den tviflets process, som måste förutgå
begreppets bildning, icke på densamma kan användas, utan att
angripa den hyllning af vördnad och kärlek, som skyddar dess lefrande
rot, tron. Om åter denna högsta och centrala idé icke framträder
och utvecklar sin positiva inflytelse på det intellectuella
medvetandet, måste de idéer, som ensamt genom dess fortsatta utveckling
kunna uppkomma, nedsjunka till blotta begrepp, som, saknande
ideell bestämning, antingen blifva toma ordformler eller ock
inne-innehålla positiv lögn. Så förhåller det sig med idéerna: lif, natur,
mensklighet, stat m. m. Idéen är således till sitt inre väsende och
grund identisk med de ursprungliga mytherna, och förnuftet, trons
högre utvecklingsform, eller med andra ord den psychiska
producti-viteten, som, ifrån det den bestämmes af medvetandet af Gud,
erhåller förmåga ätt utveckla det menskligas character, framträder
såsom alstringsprocess först af mytber, sedan af idealer och slutligen
af idéer; och dessa trenne dess utvecklingsgrader kallas tro, phantasi
och förnuft, och de bildningsområden, som genom dem uppkomma,
religion, poesi och vetenskap; men de bafva alla tre sin
gemensamma lefvande rot uti tron på Gud.
Till hvad jag nu anfört vill jag bifoga följande. Ingen ideell
åskådning kan uppkomma utan hos ett tänkesätt med sann
religiositet Ingen kan åskåda Gud utan ett rent hjerta, och utan
åskådning af Gud kan ingen idé uppkomma, ty idéen af Gud är den
ideella åskådningens grundkraft Idéen finnes icke till utan att utöfva
positivt välde öfver den intellectuella åskådningen, och productema
af detta välde äro begreppen. De begrepp, som uppkomma utan
detta idéernas välde, äro skefva, ensidiga och beherrskade af söndrin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
