Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - II. Bref till professor I. Ilmoni i Helsingfors (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
tryckande, och detta utgör det första eller ursprungliga våld, som
autocratiens princip inom samhället utöfvar pä dess verkliga lif.
Familielifvet ställer menniskan i omedelbart förbällande till den
organiska verldens värd. Denna värd utöfvas med kärlek sällan af
någon annan än familiefadern. Den som icke föstes genom
familiens band, älskar sällan hemmet och den fasta bostaden; utan han
sväfvar heldre ut kring haf och land och har sin lust i äfventyr
och omvexlingar. Kärlek till fosterjorden har derföre sin
hufvud-sakliga rot i familielifvet Till området af detta lif hör äfven, i
synnerhet i samhällets högre utvecklingsform, förhållandet till
husfolk och tjenare. Fadersväldet utgör utgångspunkten för den inom
familiekretsen utöfvade myndigheten, och dä flera familier i följd
antingen af slägtskap eller af gemensamhet i språk, bildning,
sedvanor eller yttre förhållanden, förena sig till ett större samhälle,
iår äfven den myndighet som beherrskar och sammanhåller dem,
characteren af fadersvälde, och detta stundom i den grad, att
föreställningen om en gemensam stamfar blir traditionell och en
huf-vudsaklig skyddsmagt för samhällets myndighet Så länge
samhället uteslutande har den character, som af familien bestämmes, kallas
det patriarcbaliskt och har, såsom det synes mig, följande
utmärkande egenskaper: Stark kärlek till fosterjorden och till sedvanan,
till det traditionella i lefnadssätt och åsigter samt till friden, och
kraftigt mod i det omedelbara sjelflörsvaret emot främmande
angrepp, men för öfrigt ovilja emot krigareyrket offensiva strider och
eröfringsföretag; djup ocb med samvetsgrannt bevarad traditionell
cult förenad religiositet, uti hvilken föreställningen om Gud är
innerligt införlifvad med den om fadersvälde. När ett sådant
patri-archaliskt samhälle bevarar sin egentliga rot och grund, familien, i
helgd, fostras och näres väl, såsom ock verldshistorien bevisar, i
dess sköte framtidens djupaste culturkrafter, men det är dock sjelft
stationärt cch dess nyssnämnda inre krafter blifva ej uppenbara och
verksamma förr än efter dess förvandling genom civilisationen. Denna
förvandling bemedlas genom individualitetens emancipation ifrån
familiens magt och en sådan emancipation innebär icke blott
individualitetens egen frigörelse ifrån slägtets välde, emedan den sednare
icke åtnöjer sig blott dermed, utan sträfvande att blifva positiv inom
samhället träder den i opposition emot dettas traditionella form.
Härigenom uppkommer en spänning emellan tvenne hvarandra
motsatta krafter, hvilken genomgår hela den politiska verldshistorien.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
