Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - II. Bref till professor I. Ilmoni i Helsingfors (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anticipere det Øde, som väntar den, hvilken till sin oblidkeliga
fiende förvandlar folkens och civilisationens innersta li£ Jag vill
således tro, att landstigningsföretaget, i hans egen tanke, icke kunde
åsyfta något annat än en hotande demonstration. Men äfven såsom
sådan var det ytterligt okloki Derigenom nedtystades alla de
partier inom England, hvilka önskade fred med Frankrike, och
Engelska folket trädde npp såsom en man, lifvadt af sin nationalitets
högsinta ande, till sjelfförsvar och till hämnd, och följderna deraf
fick Napoleon i rågadt mått erfara. Det var verkligen en stor
lycka, att Napoleons fiendtlighet emot nationernas verkliga lif trädde
fram i så ohöljd och crass form, som den verkligen gjorde, ty
derigenom framkallades det sednare till den energiska reaction, hvilken
ej blott störtade honom och hans ultra despotiska välde, utan äfven
utgjorde och ännu utgör det skönaste, sublimaste och
betydelserikaste factum, Europas offentliga historia har att uppvisa. Jag
anser detta factum såsom en uppenbarelse af det Europeiska
samfundets verkliga inre och tror således på verkligheten af detta,
ehuru det, som under den sednaste tiden trådt fram i förgrunden
och spelat rollen af samhällets rörelsekrafter, för ingen del bär vittne
derom, utan tvärtom utgår ur den ochlokretiska åsigt af
mensklig-heten och samhället, som i sednare hälften af det 18:de seklet fick
öfvermagt öfver tänkesättet och uti revolutionen och Napoleonsväldet
hade sina mägtigaste yttre utvecklingsformer. Huru detta kunnat
hända, och således en ej blott gammal utan äfven uti sina mest
consequenta och djerfVaste företag fullkomligt öfverväldigad och
slagen tidscharacter kunnat tillbakatränga och, såsom det tyckes,
alldeles förlama sin besegrare, är ett problem, som för den historiska
betraktelsen är i den grad svårt att lösa, att flere ansedde
historie-skrifvare i ftrtviflan öfverlemnat sig åt en fanatisk dyrkan af den
ochlokretiska principen. Att vår tids herrskande både samhälls- och
culturcharacter blott är en slafvisk fortsättning af den, som under
det 18:de seklet utvecklade sig, och att tidens egen inre
utvecklingskraft, med undantag af den seger, den i den store strid» vann,
förmått träda fram endast såsom reaction, måste medgifvas. Vår
tid saknar originalitet och är kufvad af det traditionella. Orsakerna
till ett sådant förhållande torde väl till en del böra sökas hos
re-genterna och deras förvaltningssystemer. De hafva i afseende på
principerna nog mycket efterapat Ludvig, Fredrik och Napoleon,
ehuru de icke öppet erkänt det, och saknat sina föregångares
djerf-het Jag känner blott ett undantag ifrån denna allmänna ankla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
