Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - II. Bref till professor I. Ilmoni i Helsingfors (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
atom slägtet sjelft i des3 helhet, folkstammame, nationerna,
folkmassorna m. m. icke blott inom det kroppsliga området af deras lif,
utan äfven inom den andliga. Genom tillämpningen af sjukdomens
begrepp skulle således, såsom jag föreställde mig, ett nytt sätt att
betrakta historien uppkomma, som måste blifva både sannare,
djupare och rättvisare än det hittills använda. Äfven till religionens
mysteriösa läror om synd, syndafall och syndastraff vågade jag
utsträcka tillämpningen af sjukdomens begrepp, och trodde mig
der-igenom vinna både deras förklaring och deras bekräftelse.
Läkarekonstens bestämmelse fick derigenom för min föreställning en
höghet och storhet, som verkligt förtjuste mig, och min forskningskraft
lifvades af ett stort och rikt hopp. En amtan epoch af min
bild-niDgshistoria är den, då jag påfann den enkla sanningen, att den
materia, som uppkommer genom neutralisationen af
polaritetsspän-ningen icke är, såsom Schelling och hans consorter säga, materia
organica, utan tvärtom materia excrementitia. Derigenom fick jag
insigt i reproductionsprocessens negativa moment, och crislärans hela
både djupa och vidsträckta betydelse, som förut förekom mig så
dunkel, blef öppen, klar och ljus. Å ena sidan blef det tydligt, att
hvarken polatitetsspänningen sjelf eller någondera af dess factorer
kunde hafva positiv betydelse och å den andra, att
neutralisations-acten utgjorde en seger öfver det maieriella och således måste utgå
ifrån en högre magt än materien sjelf. Det gällde således att söka
detta högre, och detta tror jag mig hafva funnit genom antagandet
af alstring å ena sidan såsom det positiva i lifsprocessens och å den
andra såsom omedelbart uttryck af den absoluta verksamhet, som
utgör lifvet. Lifvet är identiskt med skapelsen och omedelbar
uppenbarelse af Gud. Genom denna bestämning, hvilken jag anser utgöra
den tredje hufvudepochen i min bildningshistoria, hade jag, såsom
jag tror, öfvervunnit alla de lögnens hinder, som det negativas falska
uppskattning såsom positivt lägger i vägen för lifvets fria
åskådning, och förvärfvat hvad som i sträng och sann mening förtjenar
namn af öfvertygelse. Det är ifrån denna öfvertygelses uppkomst,
som jag daterar böljan af det andra eller fria och positiva stadiet
af min bildningshistoria. Sedan har den nämligen fortgått genom
verklig utveckling och detta i flera rigtningar. Men jag vill
förskona dig för någon vidare berättelse om dem, i synnerhet som jag
redan i det föregående talat om några af mina derigenom uppkomna
åsigter. Det var de tvenne sista åren af min vistelse i Finland,
som denna inre förvandlingsact af min bildning ägde rum och hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
