Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autobiographiska Uppsatser - II. Bref till professor I. Ilmoni i Helsingfors (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sanning att, ehuru jag har eller säger mig äga egna
grundsatser och åsigter, jag dock icke stiftat någon såkallad skola och
måste hafva svårt att uppvisa till och med ett ringa antal af
lärjungar, som verkligen tillegnat sig och bevarat någon betydligare
del af mina theoretiska meningar. Om, såsom nyss är sagdt, våra
yngre läkare nu hafva ett större mått af kunskaper än förr, måste
de således hafva hemtat dem annorstädes, än genom min
undervisning, och min inflytelse derpå varit så godt som ingen. Jag
erkänner factum, men har i afseende på slutsatsen följande att svara.
Jag har icke velat stifta någon skola, och anser alla sådana
stiftelser äfvensom de medel, som för detta ändamål användas, med
motvilja. Jag hatar nämligen allt anhängeri, är sjelf icke
anhängare åt någon och vill ej hafva någon anhängare åt mig. Hos den
personliga bildningen finnes icke något, som har positiv duglighet,
utom det, som är utveckladt ur dess eget inre. Hvad som utifrån
kommet är, har endast då värde, när den inre kraften fullkomligt
öfverväldigat och med sig införlifvat detsamma. Inom eulturens
verld bör icke finnas något annat rike än Guds och sanningens.
Alla dessa större eller mindre välden, der undersåtarpp till tecken
af sin andliga omyndighet bära den uniform eller måhända rättare
det livrée herrskaren anbefallt och brösta sig med hans namn, äro
despotier och för mig ytterligt vidriga. Jag talar icke här såsom
räfven om rönnbären; ty den åsigt, jag till lust oeh leda, till höger
och venster oupphörligt predikat och sökt att göra gällande hos
andra i afseende på det professorliga kallets betydelse, bör vittna till
raiu fördel, emedan jag sjelf varit densamma fullständigt trogen.
Jag har oupphörligt haft till ändamål att framkalla de studerandes
egen tankekraft och dess originella utveckling. Mina egna
originella och emot tidens rådande méningar stridande åsigter har jag
ärligt och temligen fullständigt bekänt, men jag har icke användt
det ringaste tvång för att mina åhörare skulle antaga eller tillegna
sig dem. Den originalitet jag hos de unge sökt framkalla, har
yttrat sig mest såsom reaction emot mig och hos några har den
till och med varit hatfull Men deröfver har jag aldrig klagat och
till inga, vare sig hemliga eller uppenbara repressiva åtgärder har
jag deraf låtit förleda mig. De unges reaction emot mig har varit
allmän och stark och framträdt både i ädlare och oädlare former,
men i begge fhllen har den varit förenad med en verklig och positiv
utvecklingskraft Vare det långt ifrån mig att påstå, det den
indi-reeta inflytelse, jag tror mig hafva haft på medicinens studium, varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
