Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vår tids ungdom (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos hvem bör tacksamhetens känsla vara naturligare än hos dem,
som omedelbart emottagit välgerningen, hela den generation, på
hvilken vaccinationen verkat? Det menskliga eländets historia innehåller
det obestridliga factum, att detta unga slägte njutit en lycka,
hvilken dess föregångare under loppet af tolf århundraden saknat, och
att det således fått af Försynen den förbindelse sig ålagd, att till
en andlig förädlingskraft utbilda den helsans rika gåfva, som fallit
på dess lott — Hvem år den lågsinte, hvilken känslan af denna
förbindelse icke lyfter upp ifrån jorden?»
Är denna föreställning en illusion? Den är uppkommen genom
allvarliga studier och undersökningar. Den är således hos mig
verklig öfvertygelse och ej ett lösligt hugskott Men jag kan hafva
misstagit mig. Så vidt jag känner, har väl till denna min åsigts
vederläggning icke blifvit yttra ett enda ord, men deremot vet jag
ej heller om jag derigenom lyckats att hos någon enda af mina
sannolikt ganska få läsare, väcka den allvarliga uppmärksamhet
frågan verkligen förtjenar. Jag kan nämligen ej undgå att anse henne
vara af den största vigt ej mindre för bedömmandet af vår tid och
för insigten i dess väsendtliga betydelse, än för det practiska
ingripandet deri, genom den storartade verksamhet som kallas
uppfostran. Min alltmer i visshet och kraft tillväxande öfvertygelse i
afseende derpå ålägger mig derföre förbindelsen, att återtaga eller
lättare fortsätta den betraktelse, hvilken jag i afhandlingen om
vaccinationen böljat
Upphörandet af koppornas förstöringsprocess har haft tvenne
mägtiga, i tidehvarfvets character djupt ingripande följder, hvilka
icke heller undgått att hos alla tänkande betraktare vinna
uppmärksamhet ehuru insigt i deras inre grund utvecklat sig hos ganska
få. Den ena är folkmassans, mer än förr, hastiga tillväxt och
framträdandet i mångfaldiga former af dess fordran på förökade medel
för sitt uppehälle; och den andra den förhöjda ungdomskraften och
dess anspråk att positivt ingripa uti samfundslifvet och förvandla det
Den förras betraktande uppskjuter jag tills vidare; men den sednare
skall sysselsätta oss nu.
Jag lemnar för det närvarande alldeles åsido, att föremålet för
min betraktelse har sin grund uti en handling, som utgått ifrån
Läkarekonsten. Jag har nämligen tyckt mig anmärka, att man ej
gerna hör, att något verkligen stort kan komma ifrån detta häll;
och äfven de flesta af konstens egna idkare synas, besynnerligt nog,
med obenägenhet emottaga dylika påståenden. Men jag skrifver ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
