Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om äktenskapet (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling och att den i följd deraf, den må slutligen besegras af lifret
eller göra sin destructiva tendens gällande, under sin fortgång
om-vexlar både character och skepnad, lärer väl svårligen kunna på
allvar nekas, ehuru vissa pathologiska åsigter icke så fullständigt
uppfatta sjukdomons begrepp, att denna föränderlighet deruti ingår.
Denna succession af qvalitativt skiljaktiga, stundom alldeles motsatta
tillstånd utgör ett ibland den fullständiga sjukdomens mest
utmärkande drag, och visar dess motsats till den harmoniska gången af
den sunda lifsprocessen. Att åter antaga den individuella
sjukdomsprocessen. såsom sig oupphörligt förändrande, och att deijemte anse
den, betraktad såsom ett hela slägtets gemensamma lidande, för
beständigt densamma och sig alltid lik, är i vetenskapligt afseende en
djup inconseqvens. Om en sådan stationär åsigt skulle vara rigtig,
skulle sjukdomame ej hafva någon historia eller något verkligt och
inre förhållande till vårt slägtes historia i allmänhet De skulle då
utgöra något för sig bestående, som vore oberoende af förändringarna
af så väl mensklighetens ställning till den yttre verlden, som af dess
egen character, och hoppet att genom den sednares fullkomliga
utbildning inskränka eller upphäfva deras välde, skulle vara en chimére.
Den sednare meningen är nästan ännu ytligare och det är
tydligen dess ensidighet som framkallat den förra. Att dessa
sjukdomsprocessens mägtigaste utvecklingsformer hafva sin grund i
tillfälliga omständigheter, är en åsigt som här kan alldeles förbigås,
och jag anser mig böra dröja endast vid den, som härleder dem ifrån
den epidemiska constitntionens öfvermagt Att under de
ifrågavarande perioderna af historien epidemiska inflytelser varit mägtigt
herrskande och utgjort orsaken till så väl den Justinianska
pestgras-sationen, som de i slutet af medeltiden gängse rötfebrarna, torde väl
vara afgjordt och obestridligt men deraf följer ej att de
contagio-ner, hvilkas uppkomst dessa pandemiska febei processer bemedlade, uti
deras utifrån verkande epidemiska orsaker ensamt hade sin grund.
Det causalmoment som framkallat de stora epidemiska
grassatio-nerna af acnta sjukdomar, har väl efter all anledning varit utifrån
verkande och af telluriskt ursprung, men icke kan man anse de
der-igenom uppkomna sjukdomarne såsom ensamt deraf beroende, utan
man måste väl såsom deras directa orsak antaga den reaction, som
hos de insjuknande folkmassorna det yttre causalmomentet väckt
Då historien intygar, att de stom epidemierna både till omedelbara
phænomener och följder varit hvarandra betydligt olika, måste denna
skiljaktighet hafva sin grund uti olikhet antingen hos det utifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
