Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om äktenskapet (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det verkliga tillståndet inom köttets rike, efter så många nn tala
derom, såsom vore der ej annat ån idel fröjd och lycka. De
prunkande blommor, som genom gallret af de sedliga institutionernas
prohibitivsystem derifrån locka den oerfarne, äro narcotiska och den
dvala, hvari de försfttta bonom, är ofta ljuf nog, men om han ej
vaknar förr än han befinner sig i det inre af riket, vaknar han till
en förfärlig verklighet Men den magt som herrskar der, är oftast
nog stark att hålla honom qvar, oaktadt alla de djupa lidanden, som
då hemsöka honom. Det är just styrkan af denna magt när den
en gång blir med allvar och fullständigt hyllad, som bör tydligt
och klart inses. Man ryser väl i allmänhet tillbaka för den
förnedring och det förderf, som utgöra centralregionen af köttets välde,
men man tror sig kunna undvika dem och blott vistas i den
njutningens blomstertrakt som utgör gränsgebitet emot det verkligt
mensk-ligas egentliga hem. Detta lyckas äfven för många, så länge
sedligheten ännu bar ett rike på jorden, hvars lagar vördas eller fruktas,
ehuru de hemligen brytas. Men då, såsom man äfven nu vågat
försöka, sedlighetens begrepp upphäfves, dess majestät förhånas, dess rike
med alla dess inre och yttre lagar förstöres, samt i stället den
sinnliga njutningsdriften erkännes såsom det högstas omedelbara
uppenbarelse och mensklighetens nödvändiga lag, då måste köttet eller
njutningsdriften träda fram med obegränsad magt och med
nödvändighet verkliggöra progressionen till förnedringens yttersta djup. Så
har det händt förr och med andra folkslag, hvilka voro menniskor
så väl som vi, och i vissa afseenden ägde en bildning, hvilken månge
ibland oss anse såsom vår högsta ära att efterapa.
Många anse det djerfva förkunnandet af köttets evangelium,
såsom en galenskap, såsom ett af ungdomlig lättsinnighet härrörande
hugskott, hvilket framkalladt af tillfälliga omständigheter snart måste
gifva vika för en allmän opinion, som skyddar sederna och
anständigheten. Äfven jag hoppas på mensklighetens seger deröfver, men
af tro på ett högre skydd än denna lösa och ytliga opinion kan
gifva. Det är nämligen icke någon tillfällighets vis uppkommen
mening, man här har att bekämpa, utan den nya läran har en djup
rot och ett inre nödvändigt sammanhang med de öfriga meningarne
för dagen, som allmännast blifva hyllade. Jag förstår nämligen här
alla de åsigter, hvilka öfverensstämma uti uppskattandet af det
individuella såsom det högsta, och af detta uppskattande hafva sin
egentliga character; eller med andra ord, som vid betraktande af allt
menskligt utgå ifrån den såkallande personlighetsprincipen. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
