Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om äktenskapet (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar, blifva sin princip otroget; ty denna består i de båda
grund-krafternes verkliga jemvigt och inuerliga harmoni Om det faderliga
väldet blir öfverv ägande, förlorar familien mer och mer af sin
positiva betydelse, blir beroende af staten och dess förhållanden, samt
mer eller mindre lidande af inre förtryck och det menskliga, som
der har en af sina egentliga utvecklingsspherer, blir onderordnadt
det politiska och derigenom ofta nog alldeles knfvadt Då åter den
moderliga kärleken får för mycken öfvervigt, slater sig familien inom
sig sjelf, för en blott privat ställning inom samhället och upphör
att med staten samverka för mensklighetens högre gemensamma måL
Det är dock bekant, att födersväldet kan vara förtryckande, oaktadt
det förlorat den inre betydelsen af att inom familien vara statens
organ och npprätthållare af dennas högre fordran, och då är det i
allmänhet att betrakta såsom blott egoism och tyranni Denna
egoism kan likväl till en viss grad införlifva sig med den moderliga
kärleken, och såsom organ för denna uppfatta fömilieintresset såsom
hufvudsak och således såsom högre än statens. Derigenom
uppkommer och underhålles det traditionella lidande hos samhället, i följd
hvaraf statens rätt och fordran blifva underordnade under
fömilie-intressen, denna de ärftliga prerogativernas magt, emot hvilken
reac-tionen är i vår tid så häftig och stark. Denna reaction är af
två-faldig beskaffenhet; antingen utgår den verkligen ifrån ett djupt och
rigtigt uppfattande af statens fordran, och då är den onekligen både
sann och vördnadsvärd, eller ock härrör den ifrån de individuella
intressenas anspråk, då den åter är ren egoism och således till sin
princip lägre, än den magt, emot hvilken den kämpar.
I förhållandet imellan föräldrar och barn träder familielifvets
väsendtliga betydelse fram i en ännu högre och ädlare form än i
det imellan makarne, och ger åt det sednare dess sanna förklaring.
Det förra är nämligen en af de förnämsta utvecklingssphererna för
den rena och obesmittade kärleken, der denna gör stränga och stora
anspråk på uppoffringar, men hvilka man mer beredvilligt än i
några andra förhållanden fogar sig efter, och detta mången gång i den
grad att man för sig behåller intet, icke en gång lifvei Om
någon tviflar på kärlekens verklighet och om alla delar af dess rike
för öfrigt visa endast förödelsens spår, skall han åtminstone finna
honom här ännu upprätthållande sitt välde. När förstöringens magt
fattat ett folk och passionernas strider föijagat friden och välviljan
ifrån alla andra samhällets områden, dröjer dock föräldrakärlekens
engel i det längsta qvar och bär vittne om lifvets inre helighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
