Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om äktenskapet (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och missbrukade namn, ej blott nedtryckt åskådningsförmågan af det
heliga, utan äfven förslöat den derur utvecklade fria tankekraften
sjeli; emedan de, fullständigare och tydligare än något1 annat af
tidens phænomener, uppenbara de seduares verkliga innehåll och
framställa inför betraktelsen, i obeslöjad ryslighet, deu fruktansvärda
magt, som utbredt sitt välde öfver tänkesättet uuder den af dem
beherrskade falska bildningens skydd. Genom det fräcka
förkunnandet af köttets evangelium, har detta framdragit i dagen den
gemensamma inre grunden så väl för sig sjelf som för de antireligiösa
och antisociala rigrningar hos tänkesättet och forskningen, hvilka,
skyddade af förnuftets och frihetens anseende, så djupt ingripit i den
sednare tidens historia: och månge börja redan att tvifla på
sanningen af de idoler de länge dyrkat, och känna redan aningen derom,
att de, ehuru ofta medvetslöst, gjort sig skyldige till det brott, som
består i missbruk af det heligas namn. Men just derigenom att
den apostasi ifrån det heliga, hvilken förut hufvudsakligen verkat
inom vetenskapen och staten, nu angripit äfven familielifvet,
innehåller tiden en kallelse till den magt, hvilken inom detta är den
bufvudsakliga, och denna är, såsom redan är sagt, qvinnans. Denna
magt åter är oberäkneligt stor, och detta först och främst genom
behagens välde. Ehunj jag tänker på detta välde så underdånigt
som någon och måhända mer än de flesta, måste jag dock erkänna
att det är förgängligt och stundom nästan ögonblickligt öfvergående.
För att blifva evärdeligt och verkligt, måste det upprätthållas af en
inre magt, som heter oskuld, emedan detta är det rätta namnet på
qvinnosjälens sanna helsa. Genom denna inre magt, förvandlas
behagen till verklig, himlaburen skönhet, och får ett rike på jorden,
som är evärdeligt och sträcker sitt välde till mensklighetens innersta.
Det är under detta välde som den manliga personligheten uppfostras
ej blott till individuell kraft, utan till den genom offret af det
enskilda framträdande sublima uppenbarelse af det eviga, som utgör
mensklighetens högsta bestämmelse. Men har väl qvinnan, sådan
hon nu är, förmåga att förnimma denna kallelse och att följa dess
bud? Jag vet att denna fråga hos mången skall mötas af hemligt
eller uppenbart hånlöje, och äfven att den conventionellt uppfostrade
qvinnan, som egentligen är den, hvilken kallensen först gäller,
vanligen åt Härdens tomma joller, det yttre prålets idolatri, och det
vanliga umgängeslifvets öfriga lappri offrat för myckét af sitt verkliga
värde, för att förstå den stora bestämmelse, till hvilken tidens
hotande förhållanden henne uppmana. Men ej blott genom egen per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
