Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inträdestal i Svenska Akademien (1854)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sonliga förföljelser skrämde både dem ock andra vältänkande män
till tystnad. Den käckhet, hvarmed den emot all verklig cultur
fiendtliga verldsåsigten tillvällade sig vetenskapens, upplysningens
och philosophiens vördnadsbjudande namn, gat uppkomst åt den ännu i
dag fortfarande djupa och vådliga förvillelsen, att religion och
vetenskap, oaktad t den sednare väsendtligen är den förras högsta
utvecklingsform, dock äro hvarandra fiendtligt bekämpande magter.
Derigenora blefvo alla religionens vänner stämplade med de
skymf-liga namnen af obskuranter och hycklare och förlorade nästan all
magt ibland den vetenskapliga culturens vårdare.
Det var således då culturens, om icke djupaste, dock
angelägnaste behof, att. inom vetenskapsodlingens område sjelft, tanken
måste besegra sin egen ytlighet och. genom en nv utvecklingsakt af
sin reflexionskraft. upphäfva och förstöra de falska och lögnfulla
meningar, som, liknande ett giftigt snärjgräs. fängslade och
förlamade alla själens ädlare krafter. Detta behof kändes sannolikt af flera,
men det var dock blott en, som uppfattade det med fullkomlig
klarhet och hadé mod att våga det Herkuliska företaget, att kämpa med
lögnens och ytlighetens Titaner, just inom det område, hvilket de i
förtröstan på hopens högljudda bifall trodde sig redan fullkomligt
hafva eröfrat Denne märkvärdige man var Immanuel Kant Ingen
som med verkligt allvar betraktar culturens historia och något
djupare uppfattar betydelsen af dess arbetande och kämpande krafter,
kan uttala detta namn utan djup vördnad: tv sällan, om någonsin,
har der ffamträdt någon personlighet så genomträngd af ren
sanningskärlek och så klart uppfattande storheten af sitt syftemål, som
han, och det oaktadt så fri ifrån fåf&nga och allt slags begär efter
opinionsvälde och så ödmjukt from vid bedömandet af sig sjelf.
Det är här icke stället att försöka någon analys af Kants
philosophiska system, hvilket dessutom är blott den yttre formen af den
verldsåsigt det innehåller: utan jag anser mig i stället blott böra
uttala min öfvertygelse om dess inre mening, verkliga syftemål och
inflytelse ej blott på vetenskapsodliugen och litteraturen utan äfven
på tänkesättet och sedlighetens praktiska maximer. Kant uppmanade
tanken, att genom en med stränghet utförd kritik upphäfva det ytliga
mening8väldet, på det att reflexionen måtte inom kunskapsodUngen
återvinna sin magt, viljan sin ethiska frihet och känslau sitt hopp
om den verkliga, sig inifrån utvecklande, sanningens uppenbarelse på
jorden. Han gick sjelf i spetsen för denna starka, det inre djupet
af sanningens eviga ursprung mystiskt anande kritik; men i följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
