Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inträdestal i Svenska Akademien (1854)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och oberoende forskare, egna sina arbeten*), hade söndringen emellan
Tysklands philosopbiska skolor, och spänningen emellan deras anförare
uppnått sin höjd. Hos oss åter hade, i följd af de omständigheter som
nyss blifVit antydda, hågen för detta studium nästan alldeles
afsval-nat; emedan den starkare väckelse, som under någon tid
framkallades af Schellings läror, hvilka genom sin poetiskt glänsande drågt,
sin speculativa dristighet och den mystiskt religiösa anda som
genomträngde dem, mägtigt anslogo i synnerhet yngre sinnen, då ännu hos
oss icke uppkommit Bedan ifrån böljan af sin sjelfständiga
forsk-niugsbana insåg Grubbe vådan, både för philosophien sjelf och för hvar
och en af dess personliga forskningskrafter, af den alltmer tillväxande
och dess cultur i ändamålslösa partistrider upplösande tvedrägten
ibland dess idkare. Han beslöt derföre tidigt att göra sig fri ifrån
allt slags främmande myndighetstro, den måtte vara egnad åt
hvil-kendera af particheferna som helst och att gå den redliga
forskningens raka väg, obekymrad om allmänheten äfven skulle kalla den
för en blott medelväg. Det var dock icke någon sjelfkär förtröstan på
egen ingifvelse, ur hvilken detta beslut utgick. Han studerade
tvert-om med ovanlig flit de samtliga philosophernas skrifter, för att göra
alla rätt pröfva allt och endast behålla hvad efter hans öfvertygelse
var sannt och godt Med bekymmer såg han den ställning, i hvilken
philosophien8 studium då befann sig hos oss, ty svårligen har det Svenska
tänkesättet i så hög grad som då vändt sig bort icke allenast ifrån
philosophien sjelf, hvilken det nästan både hatade och föraktade, utan
äfven ifrån all annan högre och grundligare vetenskaplig forskning,
hvars omedelbara inflytelse till förkofran af timlig lycka icke med
full tydlighet trädde i dagen. Han insåg derföre att philosophien, för
att utveckla någon välgörande inflytelse på den verkligt lefvande
cul-turen, måste — i stället att antingen alltmer skilja sig ifrån den
gemensamma bildningen, sluta sig inom sig sjelf och omhölja sig med
mörker, eller fullfölja det försök att underkutva specialforskningarne,
hvarmed den i Tyskland redan då gjort början, — med fördragsamhet
vända sig emot det verkliga culturlifvet, och försöka att införlifva sig
dermed, utan att hvarken uppoffra sin egen princip och sjelfständighet,
eller ingripa deri med öfvermodig eröfringslust Han invigde sig i följd
häraf åt det vetenskapliga medlarekall, hvilket han sedan var trogen
genom lifvet Han föreläde sig det för både författare och lärare svåra
problemet, att vara populär utan att vara ytlig, och i förmågan att lösa det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
