Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inträdestal i Svenska Akademien (1854)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonsin ågt; och med djup vördnad böjer jag mitt hufvud för
minnet af denne, den verkligt sanningsökande vetenskapliga forskningens
ädle och trogne martyr.
Efter Bibergs död öfverflyttade Grubbe till den praktiska
lärostolen. Han uppfattade klart och fullständigt betydelsen af denna
lärareplats och dess förhållande till samhällslifvet. Någon tid förrän
han sjelf tillträdde den, utgaf han en afhandling under den
blygsamma titeln af »Försök att utreda samhällslärans grundbegrepp»,
hvilken man kan anse såsom ett program till hans utöfning af det
honom förestående nya lärarekallet. Uti ingen af sina skrifter har
Grubbe så fullständigt försökt att vara medlare, som der. Han
med-gaf åt den moderna individualismens anspråk och läror allt hvad
billighet och rättvisa någonsin kunna kräfva. Han medgaf
nämligen, att individualiteten bör i afseende på sina egna intressen hafva
inom samhället en så fri ställning som möjligt, och i denna
omsorg om sig sjelf icke störas så länge den icke öfverträder gränsen
af sitt område och antingen förnärmar andra eller ock kränker det
gemensammas och statens högre fordringar. Men han förnekade åter
alldeles dess anspråk att vara det positiva i samhället, och således
äfven den nu så ofta yrkade åsigten att staten icke bör vara något
annat än en sammanjemkning af de samtliga individernas intressen.
Staten har ett högre ändamål än individernas välstånd, emedan den
är utvecklings-organ för det verkligt menskliga, och dess positiva
idé bör således utgå ur föreställningen om mensklighetens egentliga
och högsta bestämmelse, sådan, den ur förnuftet genom trogen
vetenskaplig cultur utvecklar sig. Men å andra sidan förkastade han,
strängt och afgörande, de philosophernas utopiska läror, som, med Platos
republik till förebild, yrkat nödvändigheten af att konstruera
samhället efter abstracta begrepp och derigenom åstadkomma en
lagstiftning, som fullkomligt skalle underkufva och förslafva
personligheten. Denna afhandling erhöll flera läsare än det vanligen med
vetenskapliga skrifter är händelsen i vårt land, och de moderate
omfattade den med bifall och tacksamhet. Det torde äfven hafva varit
denna skrift, som hos den större allmänheten hufvudsakligen
grundläde Grabbes anseende. Han öfvertog således den praktiska
philoso-phiens lärarekall under gynnande utsigter. Men detta varade icke
länge, ty han var på den praktiska lärostolen icke lika lycklig som
på den theoretiska, utan tvertom aftog hans lärareinflytelse der allt
mer och mer, och han fick lära känna den bittra och själens
innersta djupt genompripande erfarenhet, som ej sällan faller på äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
