- Project Runeberg -  Valda skrifter / Andra delen /
63

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiska Program - I. Program och tal vid medicinæ doctorspromotionen i Upsala 1841 - Program

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

införd t, i böljan drefs lamt, är väl en traditionell berättelse; men
å ena sidan bör till Francks ytterligare ursäktande ihågkommas,
att han i töljd af Kirstemii död och det åttaåriga dröjsmålet med
den efter honom lediga professionens tillsättande, måste under hela
denna tid ensam bestrida alla läraregöromålen inom faculteten, och
å den andra torde man hafva skäl att något mildra den
förklen-liga föreställningen om de anatomiska studiernas då varande
tillstånd. En af Francks läijungar, Eudbeck, gjorde innan han ännu
hade besökt något annat universitet eller njutit undervisning af
någon annan lärare, vid 20— 22 års ålder, en anatomisk upptäckt,
hvilken ej allenast då hos alla dem, som med detta slags
forskningar sysselsatte sig, väckte ett stort uppseende, utan äfven åt hans
namn för alla tider förvärfvat ett aktadt rum i den organiska
naturforskningens häfder, och om en annan ibland dem, Hoffvenius,
yttrar sig Bartholinus, att han borde räknas »intei- prosectores
Europæ clarissimos, exterorum ad se studia allicientes.» Ehuru man
väl torde böra härleda dessa bevis af den svenska anatomiska
forskningens energiska character, under dess första stadium, ifrån de
utmärkte läijungames egen genialitet och studiikraft, vore det dock
ej blott obilligt utan- verkligen orättvist och stridande emot det
sanna förhållandet, att i afseende derpå Mnkänna deras lärare all
törtjensl

Det är öfvanföre sagdt, att redan 1617, då den andra
medi-cinæ professionen inrättades, läroämnena så fördelades, att den ena
af professorerna, och denne hlef sedan 1624 Franck, fick sig
medicinen sjelf eller de så kallade institutionerna till föredragning ålagd.
Men det är äfven redan anmärkt, att just detta läroämne ej
motsvarades af eharacteren af Francks bildning. Deraf föranleddes
tillsättandet 1627 af licentiaten Raicus ifrån Böbmen, såsom
extra-ordinarius, och i förening dermed en ny fördelning af läroämnena,
så att Chesnccopherus skulle föreläsa physiken (physiologien), Franck
botaniken och anatomien och Raicus, »såsom in praxi mera
förfaren, förklara institutionerna». Derigenom fick medicinens studium
en ny upplifvande väckelse, men denna varade ej länge, emedan
Raicus redan 1630 flyttades till det nya universitetet i Dorpat
Chesnecopherus dog 1635 och fick till efterträdare den lärde
Kir-steinius, som var född i Breslau, promoverad i Basel och vid
utnämningen till professionen lifmedicus hos rikscancelleren A.
Oxen-stjema. Kirstemius var orientalist och philolog samt säges hafva

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/2/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free