Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiska Program - I. Program och tal vid medicinæ doctorspromotionen i Upsala 1841 - Program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känt 26 särskilda 9pråk. Han anlade ett orientaliskt tryckeri i
Upsala, som efter hans död af academien inlöstes. Hans inflytelse
på medicinens studium synes dock hafva varit ringa. Medicinm
utgjorde mera ett bihang än hufvudsaken i hans bildning. Det
skall ej så hafva förhållit sig ifrån begynnelsen, men att hos Ebn
Sina och de öfriga Arabiens läkare söka den egentliga källan till
medicinsk bildning, var ej visligen gjordt* Hans lärdomsrykte var
emedlertid så stort, att det förvärfvade honom en plats i Bayle’s
dictionaire, der, såsom vanligt, det ej underlåtes att gifva hans
ytterliga fromhet ett litet sidohugg. Han var vid tillträdet redan
59 år gammal och dessutom sjuklig. Då han fyra år derefter dog,
kom professionen i brist af sökande att stå ledig i 8 år. En Bir
gelius och en Sparrman voro dertill i fråga och man tänkteäfven
en gång på att inkalla sjelfve den lärde Herman Conringius.
Aca-demiæcancelleren lofvade att skrifva till dåvarande Hofcancelleren
A. Salvius, som den tiden uppehöll sig i Tyskland och, såsom
redan är sagdt, sjelf innehade medicinsk bildning, med anhållan att
han ville »skaffa in en excellent medicus till Academien»; men
förgäfves. Under denna för medicinens studium missgynnande
period, gjorde franska språkmästaren Stocade, som förmodligen tyckte
att medicinska professionen åtföljdes af större både anseende och
lön, än hans språklärare-beställning, försök att erhålla den förra.
Han lyckades äfven att dertill vinna sjelfva academiæcancellerens
förord, uti ett bref till consistorium, som innehöll »att som han
fådt höra, det franska språkmästaren Michel Stocade skulle vara
en medicinæ studiosus och hafva någon experience, så tillstyrkte han
at bemälte Stocade skulle få göra prof in Arte Medica, och hafva
sectiones anatomiæ på svin, hundar och andra oskäliga djurs
kroppar, på det man må ärfara hvad förfarenhet han deruti hafva
kunde, emedan han sjelf sagt sig vara begifven på studier och nu
sökte en medicinæ profession vid academien m. m.» Men emot
detta, ehuru af den mägtige cancelleren gynnade tilltag, satte sig
Franck med frimodighet och kraft, och yrkade att han sjelf vore
anatomiæ professor, men den lediga professionens läroämne, praetisk
medicin, och för skicklighet deruti beviste sådana sectioner som de
ifrågavarande ingenting. Dessutom vore Stocade äfven till sådana
exercitia o tjenlig, och »dertill en man, som flyger med allt väder»
o. s. v. Slutligen tillgrep han det, den tiden temligen vanliga,
nödvapnet att beskylla sin motståndare för kätterska religionsåsigter,
men måhända öfverensstämde äfven detta med hans öfvertygelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
