Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiska Program - I. Program och tal vid medicinæ doctorspromotionen i Upsala 1841 - Program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emanciperede sig ifrån academiens jurisdiction, och låt faos stadens
styrelse inskrifva sig såsom contingentborgare *). Men ban sträckte
sin verksamhet ej blott till universitetet, utan deltog åfven i
stadens vård. Han var öfverallt med och grep in i stort, som i smått.
Cursorers tillsättning, boktryckeriets vidmagthållande, gatornas
stenläggning, byggnaders uppförande och reparation, orgelverkets
inrättning m. m., i allt deltog han och uträttade mycket, som var godt
och gagneligt, men invecklade sig tillika i tvister och gräl af
mångfaldig beskaffenhet, hvilka kasta någon skugga på hans minne, i
synnerhet inför sådana betraktare, hvilka vid uppskattandet af store
mäns värde, anse sådana småsaker vare af särdeles vigt Mera djupt
träffar förebråelsen, att han genom alla dessa bigöromål försummade
sin lärarebefattning. Detta uppkom i synnerhet derigenom, att han
emottog kallelsen att i egenskap af commissarius öfver landtculturen
hafva säte och stämma i Commerce-collegium, i följd hvaraf han,
såsom orden lyda, »skulle eximeras ifrån laboribus publicis vid
aca-demien, de tider, han af nämnde ämbete blef hindrad.» Sådana längre
afbrott i den academiska lärarens befattning, hafva oftast en djupare
skadlig verkan än man vanligen föreställer sig. Det inre
föreningsband emellan professoren och uugdomen, utan hvilket
universitets-bildningen aldrig kan få något verkligt lif, blir derigenom angripet
och lider stundom en söndring, som sedermera icke blir läkt; men
Rudbeck är uti universitetets historia beklagligen ej den ende, som
villigt gifvit vika för dylika exemtioner ifrån skyldigheten, att
ihärdigt eftersträfva den academiska lärarens högsta bestämmelse. Dessa
Rudbecks exemtioner, gjorde att Hoffvenius måste öfvertaga en
betydlig del äfven af den förres lärarebefattning och detta tyckes i
synnerhet hafva varit händelsen med anatomien. I det humoristiska
program, hvarigenom han 1677 inbjuder till en högtidlig anatomisk
demonstration, säger han: »Såsom min mage begynner nu åldras,
så fördrager han intet mera så friska stekar, dock skall min collega
*) Att uti dessa strider Rudbeck, ehuru häftig, spelar en vida
hederligare roll än hans b&de hätske och lömske motståndare, torde & ena
sidan böra racdgifvas, äfvensom det ft deu andra med tacksamhet bör
erkännas, att han i egenskap af en ibland akademiens trenne curatorer
(de öfriga Erkebiskopen Stigzelius och Landshöfdingen Rålamb synas
lyckligsvis hafva varit overksamme) gjorde akademien väsentliga tjenster.
Det var nämligen ibland annat han, som genomdref att akademien, till
vederlag för förlorade gods, fick Qvarnen i Upsala och 200 tunnland af
stadens åkeijord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
