Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiska Program - I. Program och tal vid medicinæ doctorspromotionen i Upsala 1841 - Program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifter sig sjelft, låtande detta gälla allt hvad det kan, under det
betraktarens speculativa kraft träder fram i den genialiska
uppfattningen af det iakttagna föremålets väsendtliga betydelse. Denna
speculativa naturbetraktelse utgör diameteren af Linnés forskning,
och han är deraf utmärkt, såsom jag tror, framför alla, såväl i den
äldre som den nyare eulturhistorien.
Men det återstår att betrakta Linné i hans förhållande till den
egentliga medicinens studium. Han älskade detta och äfven
utöf-ningen af sjelfva yrket, ehuru han med den sednare ej befattade sig,
sedan han emottog sin academiska lärarebeställning. Med denna
hans kärlek, till medicinen sammanhängde äfven hans fasta och
aldrig svigtande öfvertygelse om dess och naturalhistoriens inre
vetenskapliga slägtskap. Denna hans öfvertygelse hade en djup rot och
vittnar i hög grad om storheten af den aning om den sanna
naturåskådningens framtida utvecklingsform, som innebodde hans själ.
Der-före var han så allvarligt nitälskande emot alla försök att söndra
dem ifrån hvarandra och ännu mera emot de stämplingar, som redan
emot slutet af hans lefnad började blifva verksamma, till utbrytande
af medicinens studium ur vetenskapernes hélhet och dess förflyttande
till en enstaka skola i hufvudstaden. Men äfven på den egentliga
medicinska litteraturen har Linné utöfvat och utöfvar ännu en
ganska stor inflytelse. Hans * Genera Morborum», till hvars
författande han föranleddes deraf, att Semiotiken blifvit upptagen ibland
de läroämnen, som tillhörde hans lärostol, utgör
grundläggnings-skriften till den såkallade Methodiska nosologien, uti hvilken en rik
literatur sedermera uppkommit Den är sjelf ett kort utkast men
åt den idé, den innehåller, hafva sedermera i vidlyftiga verk
Saw-vages, Sagar, Cuiien, Ploucquet, Good, Uosack m fl. försökt att
gifta fullständig utveckling. Dessutom beror den nu i Tyskland
uppkomna Pathologiska skolan, hvars antesignaner äro Stark,
Schön-lein, Jahn, Hceser, Eisenmann m. fL till en stor del på användande
af den Linnéiska methoden, och flere af de nyssnämnda
Patholo-gerna anse äfven sina åsigter vara öfverensstämmande med Lmnffs
anda och grundsatser, ehuru detta är falskt och beror på ett ytligt
och origtigt uppfattande af de sednare. Dessa ursprungligen ifrån
Linné utgångna försök att schematisera de nosographiska begreppen,
hafva det hufvudsakliga felet att ej grunda sig på en verklig
patho-logisk basis, och kunna således icke alldeles gillas. Men äfven de
vittna om den mägtiga inflytelsen af Linnés ordnande ande och de
hafva onekligen mycket bidragit till en större bestämdhet i dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
