Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiska Program - I. Program och tal vid medicinæ doctorspromotionen i Upsala 1841 - Tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det sä ofta förvillar forskarens blick och drager det timligas slöja
öfver den eviga sanningens anlete. Det växer derföre en vishetens
blomma vid dödens port och det är endast åt den ihärdigt
kämpande kärlekens hand iörnnnadt att hemta henne derifrån. Detta
händer väl icke förr än läkarekonsten begripit sig sjelf och återställt
sitt gamla, nu till en stor del förlorade, närmare förhållande till
religion och verklig vetenskap. Dock går aningen derom genom
tiderna och det är derigenora, som medicinen i fordna tider vunnit
och ännu en dag skall vinna tänkarens kärlek i högre mått, än de
flesta andra af menniskans practiska yrken. Hos Grekerna, der
vetenskap och konst lefde i innerlig förening, var medicinen ett
föremål för vördnad och kärlek hos alla dem, som sökte en högre vishet.
Den älskades ej blott af den i konstens mysterier invigde
Æsculapii-presten Hippocrates och hans lärjungar, utan äfven af den
specu-lativa forskningens heroer, Pythagoras, Plato och Aristoteles. Det
är mörkt i trakten af grafvarne, och sjukdomen, som utgör det
fruktansvärda uttrycket af dödens magt öfver lifvet innehåller en
gåta, den menniskoförståndet ej ännu förmått lösa. Men just
derföre, att detta mörker är så stort, att de menskliga kunskapernas
lampor ej förmå förjaga det, måste den sökande tanken deraf
tvingas, att med sitt sträfvande vända sig emot den eviga sanningens
egen strålande sol, ty endast derifrån kommer den dag, som här kan
blifva segrande.
Men är det icke något ännu högre än allt detta, som
vördnadsbjudande bemägtigar sig läkarens själ och gör honom trogen
sin bestämmelse? Han är genom sitt yrke omedelbart ställd i
närheten af den förfärliga striden emellan lifvets och förgängelsens
magter, och måste med sin egen handling ingripa deri. Om han
förstår hvad han ser, om han förstår hvad han gör, måste han inse,
att han i sjelfva verket icke är något annat än en tjenare åt den eviga
magt, hvars uppenbarelse lifvet är, och att hans yrke således är till
sin inre grund, såsom ock forntidens vise trodde, en dyrkan af Gud.
Blicken upp till våre högste, våre mest vördade lärare. Betrakten
Hippocrates, Galenus och Sydenham, dessa de tre högsta
tornspirorna på läkarevishetens genom tiderna fortfarande tempel Hvad
var det väl, som gjorde dem till de väldiga siare i nattens rike,
hvilka förmådde se ordning och lag, der andra se blott förvirring?
Låsen deras skrifter och I skolen fiuna, att deras vishets innersta
kärna var sann gudsfruktan och verklig fromhet Säger icke den
store Galenus sjelf, så hedning han var, att all hans kunskap, all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
