Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiska Program - III. Program vid L. A. Anjous tillträde till den Kalsenianska professionen 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Odets eller den yttre nödvändighetens öfvermagt. Inför denna
stora och sublima men fruktansvärda föreställning nedsjunker
men-ni8kan8 varelse, såsom både personlighet, folkslag, och slägte, till
jorden. Individer, nationer, välden uppträda oupphOrligt på
skådebanan, men vända åter derifrån bort, den ena efter den andra, och
varda till intet, och förgängelse utgOr här det slutliga förkrossande
svaret på mensklighetens aningsfulla fråga om sin bestämmelse. De
folkslag, som varit genomträngda af fatalismens tro, kunna derföre
väl bafva stora och vördnadsbjudande stationära minnen, men icke
någon sjelfmedveten historia, ty ehuru det förflutna utgOr historiens
föremål bar hon dock i framtidens hopp sin inre lifsprincip, och utan
att den lifvande ande, som derifrån utgår, skärper hennes blick, är
det förfluna dOdt och dess röst förstummad. Man har, såsom det
tros och såges, i den historiska betraktelsen numera befriat sig ifrån
fatalismens tunga välde, men flera meningar och åsigter, som
tydligen deruti rota sig, äro dock ännu qvar. 1 synnerhet gäller detta
om den verldsåsigt, som ehuru den affallit ifrån Odets dyrkan dock
fortfar i hyllningen af det yttres positiva betydelse, och hvilken
således antager att uti omständigheter, händelser, villkor,
förhållanden m. m., innehålles samhällets högsta bestämmande magt eller
den, åt hvilken mau gifvit den ganska träffande benämningen af
force des choses. Man må antingen i ordningens och lugnets namn
anse bestående samhällsinrättningar, eller i frihetens och rörelsens
skatta våldsamma utbrott af folkmassans uppretade passioner, såsom
egentliga utgångspuncter för denna magt, hyllar man dock i begge
fallen det yttre, tillfälliga och beroende såsom orsakligt och
bestämmande. Man har befriat sig ifrån det vördnadsbjudande i Odets
stora tanke, i det man satt det, i ett blott och bart förnekande deraf
bestående, innehållstoma begreppet om slump i dess ställe, men man
har åt denna i sjelfva verket öfverlåtit Odets magt
De principer för den historiska betraktelsen, hvilka uppfatta
mensklighetens egen inneboende kraft såsom bestämmande, och
således gemensamt bekänna sig till frihetens idé, skilja sig ifrån
hvarandra genom det olika uppfattandet af denna idé’s verkliga betydelse.
Den som i afseende både på ålder och antalet af anhängare
förtje-nar att nämnas först är den, som anser personligheten vara icke
blott organet för utan äfven ursprunget till friheten, till förmågan
att med framgång och seger kämpa med Odet och det yttre och till
den kraft hvarmed folken beherrskas och ledes framåt på deras
bestämmelses bana. Den betraktelse, som utgår ifrån denna grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
