Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Tegnér såsom skald (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just vid dessa som Tegnérs viking tröttnat. Han ledes vid ära
och rof, han känner den mystiska magten af Balders vrede och
längtar efter försoning med menskligheten och med Gud. Ingeborg,
fäderneslandet, hemmet, linden som han planterat pä sin faders graf
skicka honom de mensklighetens kallelser, som öfverljuda ärans och
segrens röster och besegra det vilda kämpamodets mägtiga drift
Motsatsen emellan de tvenne stora skaldernas äsigter af
vikinga-lifvet och af individualitetens förhällande till det verkligt
mensk-liga, är här så skarp den möjligtvis kan vara. Ett eget och i
afseende på Tegnérs personlighet betydelserikt drag uti vikingabalken
är att det var Greklands öar, med lundema, templen och
pelar-gångarne, som gjorde längtan till Ingeborg och fädernehemmet sä
stark i kämpens bröst
Det som nämligen hos Tegnér näst nordiskheten måste fösta
betraktarens uppmärksamhet är hans Hellenism. Ingen Svensk skald
har haft en så rik, säker och lefvande bekantskap med Grekernas
bildning, som han. Efter hvad man sagt mig, skall han i den
phi-lologiska sidan af denna bildning, grammatik m. m. knappt gifvit
någon annan i vårt land efter. Men olik de flesta, som åt denna
bildningsgren egna sina studier, stadnade hau icke dervid, utan han
framträngde till dess lefvande ande och emottog dess inflytelse samt
införlifvade densamma med sitt eget verkliga inre. Derigenom fick
hans konst regel och ordning, symmetri och behag. Men ej nog
dermed! Hans nordiska sinnelag uppmjukades och förlorade den
hårdhet och skarphet som utmärka Lings och Geijers sånggudinnor,
men äfven den kraft som gör i synnerhet den sistnämnda så
mäg-tig. Den fullkomliga sammansmältningen af Grekisk skönhet och
nordisk kraft egde dock hos Tegnér rum blott partiellt här och
der, då deremot man på många ställen träffar dem kämpande med
hvarandra eller åtminstone sammanblandade utan verklig harmoni.
Dessutom hade Hellenismen på Tegnér samma skadliga inflytelse
som den har nästan på alla, som vid dess studium icke fastna qvar i
bokstäfvernas, ordens och phrasemas gallerverk, utan verkligen
inför-lifva sig dermed. Den förhöjer sinnlighetens kraft och, så till
sä-gandes, försonar menniskans samvete och känsla af den moraliska
renhetens värde, med den passion, som bestämmer den förra till
af-fall och ntsväfning. Jag säger icke att Tegnérs sinnlighet vann det
Grekiska raffinement, som åt så många andra skänkt
rosenskimran-de gndamasquer, till fördöljande af de vidrigaste laster och fortgått
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
