Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Tegnér såsom skald (1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom tiderna, såsom en det djupaste inre sedeförderf skyddande
lögn. Tvertom behöll hans sinnlighet uti de uttryck, hvarigenom
den gaf sig luft, sin olörställda nordiska grofkornighet Med den
yttre form, hon antog, hade de Grekiska gratierna ingenting att
skaffa. Det var blott den tolerans, hvarmed han sjelf troligen
bedömde denna sitt lynnes aberration, som hade Hellenistisk rot Det
vore dock väl, om denna förvillelse egt rum endast i ytan; ty
Balderstemplet med dess frid och lycka kan icke återuppbyggas i
något menskligt bröst som icke äfven på Freyas altare kan
hembära ett rent hjertas heliga offer. Hår vill jag icke missförstås!
— Ingeborgs skald, han som mer än någon annan i vårt land
förmådde skildra qvinnans bild, icke blott skön, utan älven hög,
ren och ädel, och tillerkände henne magt att öfvervinna det på sig
sjelf förtröstande kärapalifvet och kalla kämpen tillbaka till dyrkan
af det heliga i menskligheten, som fordrar offer och lyduad, han
var ren i sitt innersta. Men det var just conflicten emellan detta
ädlare inre och dess deremot kämpande fiende, som gjorde att den
sednare öfvergick till vansinnighet Hade icke denna ädlare kärna
funnits till i hans själ, utan äfven hans innersta verkligen hyllat
sinnlighetens magt hade han icke af den sednare lidit så djupt och
andra verkningar hade deraf uppkommit än vansinnighet
Det djupaste hos Tegnér är dock hans verkliga religiositet.
Det är genom denna, som hans skaldekonst mer än någon annan
Svensk poets, är genomträngd af det sublimas idé. Detta vill man
i allmänhet icke medgifva, utan tvertom har jag hört de flesta,
äfven af hans vänner, oupphörligt yttra: »han är en stor skald, men
en hedning, och det hade varit en lycka både för bonom ocb
kyrkan, om han qvarstadnat i Lund och ej blifvit biskop.» Jag anser
detta för ytligt Tegnér, med alla de otvananförda förvillelserna,
hvilka man väl med förtalets vanliga fintlighet mycket förstorat
men hvartill han dock gjorde sig verkligen skyldig, var sannolikt
djupare genomträngd af christendomens ande än mången
ultraortho-dox dogmaticus. Men för att kunna våga några omdömen i dylika
frågor, måste man väl göra sig redo för hvad man egentligen
förstår med christendomens ande: ty man kan ofta mena något sådant
dermed, att det alldeles icke passar in på Tegnér. Jag vill, för att
göra min mening någorlunda klar, anföra följande. Det första uti
christendomen är tron på Gu<L Inom menniskans tankeverld måste
alla falska gudar falla, om den Eviges majestät skall i full klarhet
kunna träda fram och blifva både tankens och handlingens, både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
