- Project Runeberg -  Valda skrifter / Andra delen /
146

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Tegnér såsom skald (1847)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den enkla och tydliga meningen af dessa blixtrande ord är att
de menniskor, hvilka hopen kallar för hjeltar och dess vanvettiga
dyrkan gör till gudar, Napoleon m. fL äro, så länge solen är uppe
och lyser öfver verlden små och nästan osynliga.

»De trifvas icke nti dagens sken.

Der Gud står qvar och falska gudar falla.»

Det är först sedan natten inträdt och mörkret sänkt sig öfver
tankens verld, som de svälla upp och se stora ut, så att de injaga
skräck i de fåkunnige och blifva gudar för de vidskeplige. Det är
äfven först då, som en så beskaffad hjelte kan hafva öfverdådet att
kalla menskligheten för sin slafhop, och obarmhertigheten att
förhåna den rysning, som genombäfvar densamma vid det
förstöringens budskap han i ord och gerning förkunnar. Det år också först
då, som han kan skryta deraf, att sedan alla flytt eller fallit han
står ensam qvar och ensam fri kan gå hvarthän ban vilL Detta
är stark och verklig sanning. Det hände här Tegnér något, som är
likartadt med hvad som inträffade med propheten Bileam, ehuru i
motsatt form. Bileam blef kallad af sin konung, att förkunna
förbannelsen öfver Israels barn, men då han skulle försöka att göra
detta, kom en ande öfver honom, som var mägtigare ån hans egen,
och förbannelsen förvandlade sig till välsignelse och profetia om ära,
magt och lycka. Tegnér företog sig att beprisa tidehvarfvets idol,
men de prisets ord, hvilka hans höge genius ingaf honom, innehålla
en förkastelsedom, som är starkare och hårdare än den bittraste
klan-drare någonsin uttalat. Jag anmärker blott att himlens lysande
stjer-nor här icke passa i stycket De äro alldeles för mycket glänsande
briljanter att fästas i den vanvettets halmkrona, som skalden låter
sin så kallade hjelte sätta på sitt liufvud. Stjernhimmelen är
uppenbarelsen af verldsbyggnadens omätliga storhet och majestät och
i motsats emot den är den skrytande menniskovarelsen mindre än
ett stoftkorn. Det är sannt, att det icke var deras herrliga
samling, utan solen som ledde Österlandets vise till menniskosonens vagga
för att der uppfatta den omedelbara och högsta uppenbarelsen af Gud,
men de ingåfvo i stället menuiskorna ödets förfärliga men stora och
sublima tanke. Det har verkligen funnits mån, som trott sig vara
ödets tjenare och organer, och i religiös tro utöfvat förstoringens och
förtryckets verk. Men med dessa, så mörka gestalter de äfven voro
bör icke den förvexlas, som påstår sig hafva eröfrat ödet och der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/2/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free