Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betraktelser öfver arbeten af Walter Scott - I. Ivanhoe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Torquilstone en tiondedel af bytet afsattes för kyrkans räkning.
Hans tapperhet och öfvertråffande mästerskap i bruket af bågen, hans
klokbet och kraft i ntöfningen af sitt anförareskap, hans frikostighet
och det mod och den ädelhet, h varmed han beskyddade den
förtryckte, samt hans nästan ridderliga artighet emot fruntimmer äro
deremot fullständigt återgifha och med en sådan kraftfullhet i
skildringen, att bilden ej allenast är plastisk utan äfven så verkligt
lef-vande, att man nästan tror sig kunna tala med honom. Scott
tUl-lägger dessutom ett drag, som efter hvad jag tror, icke finnes i
balladerna och sagorna, och detta består deruti, att Robin Hood gaf
åt sitt röfvareband en politisk rigtning, i det han på ett särdeles
skickligt sätt hindrade dem ifrån att plundra Sachser och vända
deras vilda, roflystna mod helt och hållet emot Normanderna. Detta
synes mig vara af särdeles vigt Det är väl sannt att
röfvareban-det såsom uttrycket af den ifrån folket och samhällets välde
eman-ciperade personligheten, som genom det inbördes förbundet emellan
flera fritt constituerar sig sjelf till en verklig magt har ett stort
episkt intresse, men Walter Scotts uppfattning af den episka
skaldekonstens väsende är för djup, att det uti hans skildringar skulle
kunna, på ett för sig hedrande sätt framträda såsom blott och bart
röfvareband utan något annat ändamål än sig sjelf och de ingrepp
i samhällets frid, det behöfver för sitt bestånd. Det måste tvärtom
der hafva äfven politisk betydelse. Det måste hafva sin rot uti
folkskraften sjelf och träda fram i opposition emot den
samhällsmyndig-het, som kufvat och kränkt den sednare. Det är kändt, att det
individuella begäret efter frihet, önskan att få alldeles ostörd af
främmande myndighet njuta sin enskilda varelse samt i följd deraf lyda
ingen herre och erkänna ingen lag. samt att förlitande sig ensamt
på sin egen styrka låta våld gälla för rätt, lefva i strider, äfventyr
och faror, att sky och förakta arbetet, såsom nedrigt och lågt och
fösta personlighetens högsta ära vid framgången af eröfring och rof,
utgör mer än hos någon annan folkstam, ett djupt grunddrag hos
den Germaniska. öfvervigten af detta drag utgör hufvudsakligen
characteren af det första eller såkallade barbariska tidehvarfvet af
det nyare Europas historia. Men det är ännu på långt när icke
underkufvadi Det utgör ännu å ena sidan den egentliga roten till
de flesta af de brott, som äfven i vår tid föröfvas emot samhällets
lagar, och å den andra bar det mer än något annat inspirerat de
flesta af våra bjeltar och utgjort ett oöfvervinnerligt hinder för
införandet af träldom och despotism. I vår tid har det en större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
