Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betraktelser öfver arbeten af Walter Scott - I. Ivanhoe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de då hafva behof af att till försoning deraf göra något godt, men efter
en sådan der liten god handling, är deras mod att röfva och
plundra större än förr». Af samma skäl är det eller var åtminstone
i fordna tider ej ovanligt, att röfvareband bade prester eller munkar
i sitt följe, som frivilligt slutit sig till dem eller ock blifvit tvungne
dertil! Brodren Tuck, hvilken med sin jovialitet, sitt mod, sin
styrka och sin väldiga knölpåk utgör en ibland de personer, som
hufvudsakligen träda fram i visorna och berättelserna om Bobin
Hood, var en sådan Hedgeprest, och det är denna poetiska folkhjelte,
som här under namn af eremiten- i Gopmanhurst blifvit skildrad. Af
hans presterliga befattning får man, med undantag af det misslyckade
omvändelseförsöket på Juden, lyckligtvis se ingenting och äfven
ganska litet af hans hjeltebragder. Han visar sig blott och bart såsom
sensualist, eller såsom en man, hvilken sätter lifvets egentliga värde
i dess kroppsliga njutningar. Scott har gifvit oss flera bilder sf
detta urartande af menniskonaturen, och alla äro skildrade med både
human fördragsamhet och djup menniskokännedom. Några hafva af
råhet sjunkit djupt i liderlighetens dy, såsom hertig Hillebrod i
Nigel och Lamboume i Kenilworth, då deremot andra hafva i följd
af omständigheter och yttre frestelser förvillat sig på lastens väg,
och hos dem ligger osedligheten såsom en mörk slöja öfver en
ursprungligt ädlare natur, som, då den någon gång skimrar igenom,
gör ett djupt rörande intryck, och sådane äro Nanty Ewart i
Red-gauntlet och Wildrake i Woodstock. Men brödren Tuck är olik
alla dessa. Det starkaste uttrycket uti hela hans personlighet, är
det af en frisk och kraftfull glädje. Glädjen är det omedelbara
uttrycket af helsa och kan således hafva en tvåfaldig grund. I det
ena fallet har den siu rot i själens helsa, i oskuld och renhet,
antingen i följd af passionernas ursprungliga och naturliga mildhet och
moderation eller ock i följd af den till öfvermagt utvecklade
reli-gionskänslans seger öfver dem. Om denna högre, verkligt menskliga
glädje hade brödren Tuck ingen aning; han kunde ej en gång
drömma derom, ännu mindre längta derefter, och i detta afseende har
han oräkneligt många sina likar. Hans glädje hade en annan grand
och denna var eu ovanligt stark kroppslig helsa. Denna art af glädje
aktas ej särdeles mycket, men den älskas och efterlängtas så mycket
mer af de flesta. Den lefver i njutning af det närvarande, af
ögonblicket, hvilket man med käckt mod lösrycker ifrån både minnets
och hoppets välden. Den snappar i flygten behaget och nöjet De
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
