Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betraktelser öfver arbeten af Walter Scott - I. Ivanhoe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och frisk grönska. Det har sedermera, såsom vi vete, utvecklat en
fullständig och herrlig krona, som med sin skugga skyddat det
tynande lifvet hos alla fridens späda vexter. Men nu har stammen
murknat, tviflets oräkneliga små maskar hafva sönderfrätt dess märg,
och bladen falla i massor gula och vissnade ned. Man ser icke
lifvets färg annorstädes än hos några af de många telningarne, som
skjutit upp omkring stammen. Men då denna omBider fälles
omkull, antingen af stormen eller af nidingarnes lömska stål, kunna
dessa telningar icke blifva något annat än en lågvex; och
kortlif-vad buske, som åt fridens rike ej förmår gifva något det ringaste
skydd.
Är åter den bild Walter Scott uti romanen Ivanhoe gifvit oss
af korstågstidens character sann? — Jag tror icke allenast så, utan
jag erkänner för min del, att uti ingen af de skildringar af denna
tid, hvilka jag för öfrigt varit i tillfälle att studera, vare sig
historiska eller poetiska, dess bild trädt mig till möte, så fullständig, klar
och bestämd som der, och ännu mindre i lika hög grad
uppenbarat dess inre, menskliga och verldshistoriska betydelse. Hvarken
Wilkins, Michaud, Raumer, Funke, Hoken eller någon annan af de
historiska författare, jag läst, hafva i detta afseende tillfredsställt min
önskan, och de poetiska skildringarne hafva genom ofullständighet,
ensidighet eller ock genom skef idealisering och modernisering
vanställt tidens bild, om äfven icke alltid personernas. Detta tror jag
gälla ej mindre om de för öfrigt med skäl beprisade poemerna
Shake-speares »King John» och Tassos »Gerusalemme Liberata» än om de
mindre värderade romanerna af De la Motte Fouqué och Madame
Cottin, alla andra att förtiga.
Innan jag öfvergår till betraktelsen af sjelfva poemet, vill jag
i afseende på dess förhållande till den verkliga historien göra ett
par anmärkningar. Emellan slaget vid Hastings och Richards
återkomst till England ligger i den verkliga historien en tidslängd af
omkring 126 år. Denna mellantid har Scott sammandragit och
förkortat åtminstone till trettio år. Detta är hvarken okunnighet eller
vårdslöshet, utan ett uppfyllande af skaldeverkets fordran. Den
spänning emellan Norrmänder och Sachsare, hvilken utgör ett af
poemets hufvudmomenter, var häftig och skarpt fiendtlig ännu under
Richard Lejonhjertas regering, och dess fortfarande i en så lång tid
har en stor historisk märkvärdighet, men det minskar betydligt den
poetiska effecten, om det tillätes detta factum att träda alltför
mycket fram i dagen. Denna hatfulla spänning bar en mer lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
