Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betraktelser öfver arbeten af Walter Scott - I. Ivanhoe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lighetens egentliga eller rättare enda verkliga framtidakraft,
christen-doraen, h vilken den till en del skyddade och till en del hämmade
och förtryckte. Vid den tid, pä h vilken detta skaldeverk har
af-seende, var den Romerska kyrkan nära middagshöjden af sin magt,
ty ej långt derefter uppsteg den väldige och sitt tidehvarf
öfver-lägsne Innocentius ΠΤ pä påfvestolen, och hans regering anses med
rätta för p&fveväldets culmination. När mail betraktar detta välde
ifrän denna dess högsta spets, och ser den länga tid det räckt, dees
utsträckning till allt menskligt både inre och yttre, både andligt
och verldsligt samt tillika dess betydelserika förhällande till
framtiden, bar man skäl att säga, att det varit och till en del ännu är
den största magt, som funnits på jorden. Beanmanoir uttalar de
heliga orden således icke blott i Romerska kyrkans namn, utan i
namn af all magt på jorden, vare sig andlig eller verldslig,
prester-lig, furstlig eller republicansk, ty förr än menniskoviljan i
utöfnin-gen af sin magt, denna må vara stor eller liten, kan med full
öf-vertygelse säga »ske din vilje», eller erkänna att Guds vilja
är menskligbetens högsta och enda lag, blir ej frid på jorden, ej
heller menniskornas vilja god. Dessa ord äro således äfven för vår
framtid profetiska. Den tid, hvari vi nu lefva, har redan länge haft
sin charakter af en grundtanke, alldeles motsatt den, som innehäUes
i Beaumanoirs bön. I mer än sextio år har den civiliserade
verl-den blifvit skakad af den förfärligt djerfva tanken, att det icke är
Guds vilja, som år helig, utan menniskans, icke Guds lag, som leder
menskligbeten fram emot dess bestämmelse, utan tvertom den
der-ifrån emancipcrade menniskans frihet, icke troheten och lydnaden som
böra utötva samhällets myndighet, utan tvertom djerfheten och våldet
Ifrån denna djupt lögnfulla tanke bafVa utgått ej allenast de
fräckaste hädelser, bedrägerier och lögner utan tal, utan äfven de förför·
ligaste och vildaste brott de mest fanatiska och blodigaste
förföljelser, våldsamheter af alla slag, samt stora förödande krig och under
allt detta flerfaldiga former af den vämjeligaste menniskodyrkan.
Just nu hafva millioner dvärgar iklädt sig Bois-Guilberts förger.
De älska menskligbeten, säga de, och de göra det med samma orena
lusta och samma begär att kränka dess helighet som han. De
fresta henne, såsom han, med löften om befrielse och vilja, äfven
såsom han, verkställa denna med de vanvettigaste medeL De åter,
som väl tro på samhället och magten, men icke på Gud och lifvet
anse såsom Beanmanoir Bois-Guilberts slågte vara förtrolladt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
