Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betraktelser öfver arbeten af Walter Scott - II. The Bride of Lammermoor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deruti, att det ömsesidiga förhållande, inom hvilket denna kärlek
utvecklar sig, måste, för att den ädla frukten skall kunna uppkomma,
fortfara i längre tid, genom flera generationer, och dessutom vara
genomträngdt af den patriarchalismens och ärftlighetens nästan
mystiska prestige, som är adelsståndets egentliga lifsprincip. Adelns
förhållande till samhället och dess högsta myndighet är tvåfaldigt
Å den ena sidan har den varit den starkaste opposition emot
ko-nungamagten och den samhällets ordning, styrelse och utveckling, för
hvilken denna magt är organ. Uti den häftiga strid, som under de
15:de, 16:de och 17:de seklerna i de flesta länder fortgick emellan
monarchismen och adeln, hade den förras kämpar, ifrån politisk
synpunkt betraktade, i hufvudsaken rätt De voro i allmänhet
kraftfulla män, såsom Jacob I i Scotland, Henrik VII och Henrik VIII
i England, Ludvig XI och ännu sednare Richelieu och Ludvig XTV
i Frankrike, Mathias Corvinus i Ungern, och hos oss Christian Π,
Carl IX och Carl XI m. fl. Men de flesta använde till ytterlighet
våld och list och flera voro rysligt blodiga. Det kan äfven
påstås, att den magtens centra lisation, som var en följd af
monarch-ismens seger, då denna, såsom i Frankrike, blef fullständigt
vunnen, oaktadt all sin nästan bländande glans, dock varit en rot till
förfärliga olyckor, hvilka Frankrike än i dag och sannolikt äfven i
framtiden tår i drygt mått erfara. Om adeln förtryckte mycket
skyddade den äfven å andra sidan mycket af frihet och
samfunds-lif. Deremot vittnar ställningen i Tyskland, der centralisationen icke
genomdrefs, utan tvärtom knappt blef försökt och der adelns magt
fått växa ut till små furstevälden, strängt emot adelns politiska
välde. Men vare härmed huru som helst Ifrån humanitetens
synpunkt kan man i denna stora strid icke förneka den besegrade adeln
flera varma sympathier, hvilka deremot nästan alldeles icke väckas
af de segerrika furstarne. Å andra sidan har adeln emot de
ärftliga dynastierna ådagalagt eu trohet och kärlek, som fortfarit äfven
sedan de förra blifvit störtade och fördrifha, och detta under
ofantligt stora uppoffringar af alla slag. Ehuru den revolutionära
rigt-ning emot det bestående samhället hvartill de genom denna trohet
gjort sig skyldiga, är högst klandervärd, var dock den ande som
lifvade dem ädel, ridderlig och poetisk, och de hafva således hos
högsinnade menniskor anspråk på ett djupt deltagande. Detta
deltagande hystes i hög grad af Walter Scott och har ådragit honom
en, temligen allmänt ibland de ytlige af hans läsare utspridd,
beskyllning för Jacobitiskt partisinne, hvilken dock är ytterligt orätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
