- Project Runeberg -  Valda skrifter / Andra delen /
287

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betraktelser öfver arbeten af Walter Scott - II. The Bride of Lammermoor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

försoningsoffer åt den nemesis, som öfVer hans olyckliga ätt utsträckt
sin oblidkeligt straffande hand.

Berättelsen böljar med den äldre Ravenswoods begrafning.
Med dyster sinnesstämning följer Edgar sin aflidne Mors lik till
kyrkan. Genomträngd af harm hade den sednare dött med
förbannelsens ord på sina läppar, emot den man, som genom orättrådiga
processer störtat honom i armod och nöd. Sjelfva
begrafningscerö-monien blir störd genom ett väl lagenligt men kitsligt angrepp, af
den presbyterianska kyrkans illiberale vårdare. Edgar och hans
följeslagare tillbakavisade, genom hotelsen att med våld försvara sig,
detta angrepp, men den starka törst efter hämnd, som var en af
Ravenswoodska ättens mägtigaste inre frestare, försatte den
förstnämndes blod i full jäsning, och öfverväldigad deraf, yttrade han
redau i kyrkan: »Jag vet ifrån hvilket koger denna pil har
kommit Endast den som gräft upp grafven, har kunnat hafva den
låga grymheten att störa likbegängelsen. Men himlen må göra
detta och mycket mer emot mig, om jag icke åt denne man och
hans hus, återgäldar den ruin och den vanära, han bragt öfver mig
och min slägt»; och sedan det begrafningscalas, som förstörde sista
qvarlemningen af hans förmögenhet var förbi, och han står ensam
qvar i den ödsliga salen, tager han en lock af sitt hår, kastar den
i elden och svär, »att hans hämnd skall med raseri förfölja hans
fiender, till dess de förtärda, såsom den brinnande hårlocken, gingo
under som han». Dagen derefter laddade han sin bössa och gick
ut att uppsöka Lord Ashton för att i fall han ej genom ord kunde
förkrossa hans öfvermod, utkräfva en blodig hämnd. Mordets
föresats, ehuru den icke klart trädde fram i hans medvetande, var dock
starkt fästad i hans själs dolda djup.

Den vårdande engeln af hans dygd hade dock fogat sakerna
annorlunda. Han får väl se Lord Ashton, men icke sjelfständig
och fri, utan flyende med sin dotter undan ett förföljande ilsket
vilddjur. Här kunde den låga hämndlystnaden njuta den mest
raffinerade tillfredsställelse, blott genom ett tyst och overksamt
åskådande. Men detta låga hämndbegär fanns icke i Edgars bröst
Mensklighét och ridderlighet lefde der, och dessa kufvade då alla
hämndens ingifvelser. Edgar aflossar sitt skott men det rigtas icke
emot hans fiende, utan tvertom emot dennes öfvermägtige förföljare,
som träffad deraf nedstörtar död just i farans yttersta ögonblick.
Skildringen af detta uppträde är sådan, att den knappt kan af
någon läsare deraf någonsin förgätas. Det störtande odjurets convul-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/2/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free