Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betraktelser öfver arbeten af Walter Scott - II. The Bride of Lammermoor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den mythiska verldsaskådningens ännu oupptäckta rika innehåll.
Mänge af dem hafva derföre en längtan efter denna numera
förbleknade och blott i minnets stereotyper ännu qvardröjande bilderverld
och i synnerhet är detta händelsen med dem, som hafva en djupare
poetisk ingifvelse. Någre, ehuru de äro få, finnas dock ännu, hos hvilka
bilderalstringen träder fram med så stor kraft, att verkliga visioner
ofrivilligt uppkomma, men dessa äro vanligen lidande af
sjukdom,oåt-minstone inom själen. Vidskepelsen består åter deruti, att dessa
pro-sopopeens alstringar anses icke för hvad de verkligen äro, andeverldeus
bild och uppenbarelse, utan för andeverlden sjelf. Denna åsigt år att
anse såsom den mythiska anthropomorphismens ännu qvarstående
ruin, och den intellectuella reflexionens strid deremot är, ehuru å
ena sidan uti sin hufvudsyftning rättvis och sann, dock å den
andra till sin utgångspunkt ytlig och falsk. Den antager nämligen
såsom princip, att sjelfva bilderalstringen icke har någon inre
verklighet och att dess produkter, mytherna, sagorna, trolldomen m. m.
icke är något annat än samraandiktade fabler, gyckel och lögner,
för att hålla den okunniga hopen i skräck och undergifvenhet
Denna käcka och ytliga förnekelse tillsluter för den psychologiska
forskningen dess rikaste studiefält, ty det factum, man förnekar, år
det första i meusklighetens inre historia, det som innehåller det
innersta och heligaste i menniskans lif. Den ytliga rationalism, uti
hvilken denna förnekelse har sin utgångspunkt, har derigenom att
den förstört tron på de mythiska förestäUningarnes inre betydelse,
äf-ven kufvat öfvertygelsen om den ingifvelse, som utgör deras
lef-vande ursprung, och förvandlat menniskans medvetande till blott och
bart receptivitet för den yttre verldens intryck. Den historiskt
kända följden häraf är att religionen, åtminstone hos mängden,
förlorat sin magt öfver tänkesättet och lemnat rum, om icke alltid
för hat och hån, dock för indifferentism, och att dess traditionella
läror öfvergått till olösliga gåtor, till fornlemningar, hvilka man väl
icke vågar förkasta, men dels så litet som möjligt tänker på, dels
skeffc och egoistiskt uppiattar. Men denna ytliga rationalism har
haft en annan verkan, på hvilken man, så vidt jag vet, fästat ingen
eller också en högst ringa uppmärksamhet Denna åter består
deruti, att, då den väl kufvat och tillbakaträngt den mythiska
verlds-åskådningens lefvande grundkraft, men icke förmått alldeles
tillintetgöra henne, den retat hvad som af den sednare är qvar till en
fiendt-lig reaction, i synnerhet i vissa af hennes mest stötande former, som
i strängare mening erhållit det hånfulla namnet af vidskepelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
