Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges framtid (1843)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryggadt bestånd äfven i kommande tider. Men att blifva organ
för den i djupet af vårt folklynne glödande hämdlystnadens oroliga
önskningar, dertill var Du för högsinnad, för mensklig, för vis: och
då Du besegrade den frestelse, eröfringens framgång innebar, blef
denna i din hand ett medel, att genom befrielsens skänk till nytt
lif återuppväcka en af Nordens starkaste folkskrafter, som genom
århundraden varit kufvad af yttre förtryck. Men för den uppmaning,
Du oss gaf att hylla fridens ande och troget utföra hans verk, var
det allmänna tänkesättet ännu, såsom det synes, icke nog renadt
ifrån det gamla hatets, krigslystnadens och eröfringsbegärets djupa
rötter, och genom den välviljans mångåriga inre strid, hvilken Du i
följd deraf nödgats kämpa, har Du förvärfvat ny ära och glans åt
tålamodets dygd, och, då Du i afseende på Nordens framtid ännu
sannolikt är den starkaste både i kärlek och i hopp, har Du blifvit
oss en vördnadsbjudande lärare både i fördragsamhet och i förtröstan.
Krigsäran har för menniskans vanliga föreställning en bländande
glans och de flesta af historiens väldigaste personligheter hafva fallit
för dess frestelse. Äfven Du har druckit djupt ur dess berusande
bägare, men ditt för mensklighetens högre fordran varmt klappande
hjerta förmådde den icke förleda till affall ifrån fridens kärlek, utan
med fromt nit nedlade Du dina segrars rika lagerkrans på dennas
och mensklighetens altar; och det var ifrån vikingaslägtets gamla
hem, ifrån Skandinaviens stormbebodda klippor, som Du inför
Europas furstar framträdde såsom fridens härold och uppmanade dem,
att i den blodiga strid, hvari de voro invecklade, icke stanna vid
dagens smärre och mer enskilda frågor, utan uthärda till dess
fridens seger öfver kriget och våldet blef fullkomligt, eller åtminstone
för ett längre skifte af den stundande tiden, vunnen. Den tid, som
omedelbart följt på denna seger, har haft fridens yttre skepnad och
det oaktadt varit i sitt inre djupare upprörd af oro och stridslust,
än sannolikt någon föregående; men din fasta tro på fridens
helighet har den dock icke förmått skaka, utan Du har både sjelf
bevarat den och, till skydd emot krigets frestelse, gjort den gällande
äfven hos andra; och, måhända mer än någon annan den verdsliga
myndighetens innehafvare, öfvertygad att den verkliga förnyelsen af
samhället måste omedelbart utgå ifrån en högre magt än den, som
utöfvas af menniskor, har Du hållit herrskarens pligt till varsamhet,
tålamod och fördragsamhet i helgd och gjort mildheten till den
mest lysande ädelstenen i Din krona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
