Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om allianstractaten mellan Sverige och Ryssland år 1812 (1838)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missnöjet med de gamla inrättningarne försvann och gat rum för en
nästan lika ytterlig vördnad. Sålunda fick icke allenast
revolutionens eröfrings-system en fiende, som vid dess första framträdande
icke fanns, utan denne växte upp till öfvermagt med en hastighet,
som, i händelse det förras utförande skett mindre fräckt och mera
klokt, sannolikt icke ägt rum. Dén andra för eröfrings-systemet
hinderliga omständigheten var anförarens öfverdåd och fåfänga. Det
förra nekade honom att i förhand taga motgången i beräkning och
att, genom ett efter tid och omständigheter afpassadt klokt
undfallande för dess öfvermagt, minska dess betydelse och hindra den
ifrån att blifva, hvad dén för honom och hans företag sedermera
verkligen blef, undergång. Den sednare gjorde, att, ehuru högt
han äfven älskade magten sjelf, han likväl tyckes hafva funnit
ett ännu större behag i dess yttre sken. Hopens till förvåning
gränsande beundran åtnjöt han, såsom bekant, i högre mått än
någon annan dödlig före honom och, såsom vi hoppas, efter
honom; och oaktadt det menniskoförakt, man så allmänt honom tillagt,
föi-stod han dock att sätta värde på en sådan njutning. Vid sina
stora företag uppoffrade han derföre ofta utgångens säkerhet för den
på mängden imponerande glansen af dess hastighet, och gaf åt sina
handlingar den brådstörtade fart, som var mera egnad att väcka
förvåning, än den långsamma, beräknande gång, genom hvilken den
försigtige omsider kommer till målet Att således den magt, hvara
högste förvaltare Napoleon var, vid Kyska krigets början, oaktadt
allt dess lysande yttre, likväl redan djupt undergräft sig sjelf, men
att det motstånd deremot, hvartill de Europeiska folkens bättre
tänkesätt, genom förtryckets retning, hastigt mognat, med hvaije dag
tillväxte så väl i omfång som i kraft, är för den oveldiga historiska
betraktelsen numera temligen tydligt Men då var detta icke så
lätt att begripa. Dertill fordrades en närmare kännedom ej mindre
af Napoleons personlighet fältherré-character och eröfrings-system,
än af de kufvade folkslagens, ehuru under en nödtvungen
undergif-venhet ännu gömda, dock bittert fiendtliga stämning; en kännedom,
som då, jemte förmåga både att bedömma dessa förhållanden och
att inverka på dem, fullständigt ägdes sannolikt blott af en ibland
det Europeiska samfundets ledare. Men, säga någre, — och ibland
dem Napoleon sjelf (Las Cases), — om Sverige och isynnerhet den
i den nyare, af Napoleon använda, krigskonstens grundsatser invigde
anföraren för dess stridskrafter icke hade inträdt i fiendernas
förbund, utan fortfarit att vara Frankrikes trogne och verksamme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
