Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om allianstractaten mellan Sverige och Ryssland år 1812 (1838)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den federativa författning, som nu förenar Skandinaviens
brödrafolk, anses troligen af de flesta såsom hinderlig för utvecklingen
af deras gemensamma krafter i afseende på så väl samhällets inre
utbildning som i synnerhet dess yttre försvar. Men en sådan
mening är endast en uti ytlighet rotad fördom, och kau innehålla
nå-gou liten del sanning endast med vilkor. att de nationalkrafter, åt
hvilka den federativa författningen gifver en fri utvecklingssphær,
äro af särdeles dålig art Denna författnings väsendtliga syftemål
är nämligen att åt det nationala elementet i samhällslifvet
med-gifva en sä stor betydelse som möjligt; men den större
sjelfetän-digbet, den i följd deraf tillerkänner hvar och en af de delar, hvilka
den till ett helt förenar, gör, att den kraft som skall sammanhålla
dem, måste utveckla sig inifrån, — ty den yttre magten är dertill
för svag. Men just denna nödvändighet, att hemta grunden för
gemensambetens bestånd inifrån, gör, att den federativa författningen
får en så stor inflytelse till culturens befordran. Ty den inre kraft,
som här behöfves och hos de olikartade delame skall förmå
upprätthålla enighet, ordning och frid, kan icke vara någon annan än
culturen sjelf. Om nämligen det Mhetssinne, hvilket den federativa
författningen fostrar, icke af culturens fÖrädlingskraft genom tränges
och förvandlas till ett nitfullt sträfvande för ett gemensamt högre
mål, upplöser det sig uti de mångfaldiga större och mindre
förstö-rings-acter, som hafva sin omedelbara grund i partianda, afund,
sqvallersjuka, smädelust och hvad för öfrigt dessa små dæmoner må
heta, hvilka vanligen förtära välstånd, frid och lycka hos ett folk,
som af Försynen fått friare samhällsformer, än dess svaga moraliska
krafter förmå fylla och upprätthålla. Det ligger således uti den
federativa författningen ett slags nödtvång att uti det inre och
andliga söka det stöd för ordning och Md, hvilket uti andra slags
stater gifves af den yttre magtens der med större kraft och välde
försedda organer. Om således den fria författningens män inse och
begripa, att de hafva ett större politiskt behof af culturens
utvecklade och mägtigt genomgripande ande, än andra stater, då
uppkommer hos dem denna det allmänna tänkesättets rigtning till
framkallande af folkets innersta förådlingskrafter, hvilken åt den Ma
samhällsförfattningen förvärfvat en så hög betydelse i menskligheténs
historia. Men om de folk, som hafva en fri författning och i
synnerhet en federativ, hvilken år att anse såsom det fria
samhällsskickets högsta och mest vågade form, icke äga ett så djupt och
ädelt tänkesätt, att det kraftigt manar dem till sökande etter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
