Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om allianstractaten mellan Sverige och Ryssland år 1812 (1838)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till befordran af det civilisationens högre ändamål, detta folk synes
hafva fått sig ålagdt att eftersträfva, — är dess nuvarande ställning,
oaktadt allt det tvång och alla de frestelser den må innebära, vida
mindre ofördelaktig, än mången vanligen föreställer sig. Dessutom
böra Svenskarne, genom den erfarenhet Finland gifvit dem, i högre
mått än något annat folk, hafva vunnit öfvertygelse om möjligheten
af verklig Europeisk civilisation äfven inom andra folkstammar än
de egentligen Germaniska, och således betrakta de förras framtid och
bestämmelse ur en både hoppfullare och vänligare synpunkt än den
vanliga.
Den tredje af Sveriges stora politiska handlingar är Norriges
befrielse. Den har, såsom bekant, skett i våra egna dagar och är
ett verk af-vår nu regerande konung. Den ligger således inom det
dunkel, som inför den nistoriska betraktelsen tillhör all samtid: den
är oss för nära att kunna uppfattas klart: detaljens småsaker gälla
än för mycket, att ej hindra den fullständiga uppfattningen af det
hela. Vi se, för att bruka Wielands kända och så ofta upprepade
ord, icke skogen för trädens skull; och det som egentligen uttalar
en handlings inre värde, nämligen dess följder, gömmes bakom
framtidens förlåt Men dock anse vi oss redan nu derom kunna med
säkerhet yttra följande. Såsom ofvauföre är sagdt, har Sverige
der-igenom uppfyllt den skyldighet det för fyra sekler sedan sig åtog,
den nämligen, att för utvecklingen af Nordens nationala krafter
upprätthålla frihetens princip i deras inbördes förhållanden. Vi
kunne icke medgifva, det denna skyldighet uppfylldes blott genom
Sveriges egen sjelfbefrielse, utan vi äro tvärtom af den öfvertygelse,
att denna skyldighet bordt under perioden af Sveriges lycka och
större politiska inflytelse ligga nationen mera om hjertat, än
eröf-ringen af främmande länder. Ytterligare har Sverige genom
Norriges befrielse gifvit en hyllning åt nationalkraften i allmänhet, som
bör vara af den största vigt i ett tidehvarf, då inrättningar, så väl
gamla som nya, eller hvad som inom samhället är menniskoverk,
tillvälla sig så mycken myndighet öfver det nationala eller hvad som
är natur. För Skandinavien har den i synnerhet en stor betydelse.
Nordens folkskraft har genom den ensidiga, nästan råa
utvecklingsform, den i Norrige fått antaga, emottagit en stark väckelse äfven
iuom Sverige, och måste således här utveckla en reaction emot det
främmandeartade både uti inrättningar, tänkesätt och seder, som i
de sednare tiderna tillbakahållit den. Om denna reaction
öfverlem-nas åt sig sjelf, och en högre culturs förädlande verkan derpå ute-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
