Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Norriges befrielse och förening med Sverige (1857)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Låt mig höra åskans dunder, låt mig höra stormens röst,
När det dånar rundt omkring mig, då är »fröjd» i Olofs bröst»
Troligen hvålfde 3ig derjemte stora och cljerfva eröfringsplaner
i bans själ; och man har god anledning att anse de öfriga nordiska
konungames förbund emot honom och anfallet vid Svolder, hafva,
Sigfrid Storrådas hämnd oberäknad, varit ett anticiperadt sjelftörsvar.
DerfÖre, så stark hans vänners kärlek var, voro Sendernes fruktan
och deras efter döden frambrytande hat till hans minne, icke mindre.
Hans sätt, att behandla omvändelseverket till christendomen
måste vål å ena sidan anses för klandervärdt, ty svek, våld och
grymhet kunna icke vara några framgångsrika medel att befordra
den kärlekens förädlande och helgande inre magt, som utgör
christendomens väsende. Olots egen omvändelse skedde, såsom nästan
allting i hans lif, hastigt, och han tyckes af den nya lära, han då
antog, endast hafva uppfattat så mycket att han för densamma fick
en mystiskt anande vördnad, och derjemte ett djupt och hatfullt
förakt för hedendomen, hvilken han således ansåg sig kallad att förstöra.
Ifrån sin ungdom van att se alla timliga förhållanden gifva vika för
sin kraitiga vilja, grep han förstöringsverket an med käckt mod och
gick den gamla, nordens tänkesätt förnedrande och förvildande
hedniska Terldsåsigten till mötes, till strid på lif och död, utan fruktan
men äfven utan fördragsamhet. Hans lösen i denna strid tyckes
hafva varit: »låt döpa dig eller dö». Han använde hotelsen flitigt
och försummade icke att ställa den i verket, då den motsträfvigt
trotsades. Han gjorde det äfven någon gång på ett grymt sätt, och
tvångets skousammare medel voro bländande och lemlästning.
Dessutom uedbrötos de hedniska templen och afgudabilderna förstördes
hvar de anträffades. Men hvad var verkan af en så beskaffad
omvändelse och hvad kunde den vara? De som deraf väcktes till något
dags begrundande af christendomens väsendtliga betydelse måste väl
hafva varit ytterst få, och den dyrkan af helgon och reliker samt
pilgrimsfärderna till heliga orter, hvilket allt utgjorde det egentligen
lefvande uttrycket af den i norden utvecklade nya christendomens
religiösa enthusiasm, visade sig först i en sednare tid.
Men effecten af Olof Tryggwasons företag var deremot negativ.
Derigenom förstördes nämligen hedendomens yttre magt, åtminstone
till största delen, och dess reaction emot christendomen kunde
sedermera vara blott passiv. Men den inre magten, det hedendomens
andliga välde som gjorde hat till verklig fred, lystnad efter rof och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
