Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Norriges befrielse och förening med Sverige (1857)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domens blotande och yttre hyllningssätt af de gamla gudarna, hade
väl, såsom det synes,, i bufvudsaken försvunnit i de delar af landet,
dit Olofs reformationsförsök sträckt sig, och måhända bade ätven
åtminstone på några ställen christendomens kyrkobruk, fastorna,
sab-bathsfirandet m. m. intagit deras ställe, men i allmänhet synes i
afseende på cultens yttre form en temligen stark indifferentism hafva
varit herrskande. Men i tänkesättet uppvaknade den gamla och
egentliga hedendomen med förnyad kraft Af denna hedendoms verkliga
och bestämmande princip gaf Arnliot Gellina en naiv bekännelse, då
han sade åt Olof Haraldson, »att han icke trott på något annat än
sin egen kraft och styrka». Det är åter denna tro, som i alla tider
och i vår i synnerhet utgjort den verkliga hedendomens lefvande
rot Under dess skydd växa så väl de ädlare, som de lägre
passionerna upp till öfvervälde öfver tänkesättet, och detta blir vanligen
af dem så förslafvadt, att den deraf beherrskade måste begå
handlingar, hvilka hans ännu icke fullkomligt qväfda samvete strängt
ogillar, och tillbedja de afgudar, genom hvilka passionerna af
phan-tasien personificeras. Det som under denna Norriges nästan
anar-chiska mellantid ådagalagt hedendomens återuppträdande inre välde,
var förnyelsen af vikingatågen i nästan samma stora scala som
fordom. Hat till hemmet och förakt för fredens yrken samt lusten
»Att eröfra sig rike och land
Uppå bafvet»
vaknade åter i de ungas bröst. Vi hafva derpå ett särdeles talande
bevis uti Norriges just då uppväxande störste man, som hade
bestämmelsen att blifva det mägtigaste organet för införandet både af
chri-stendomen sjelf ocb af samhällets deraf hufvudsaligen beroende
politiska enhet I sammanhang med denna nyväckta äfventyrarelust, och
härledande sig hufvudsakligen ifrån den, uppkommo de egentligen af
Isländare företagna upptäcktsresorna till Amerika, hvilka de kallade
Winland. Dessa upptäcktsresor tyckas ådagalägga, att det icke var
blott lystnad efter rof, ära ocb krig, som utgjorde den andliga grundr
kraften i vikingatågen, utan äfven lust efter äfventyr och efter
bekantskap med fremmande länder och förhållanden.
Det var dock några, som icke gåfvo vika för den
återupplef-vande vikingaandens frestelser, utan hemburo sin trogna hyllning om
icke åt cbristendomen, åtminstone åt den civilisation, som deruti har
sin rot och grund. De älskade fredens yrken, samt vårdade
landt-bruket och sina underhafvande med nit och kärlek. Yi hafve af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
