Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Norriges befrielse och förening med Sverige (1857)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i sjelfva verket rum redan länge ftrut och man går vål icke ftr
långt, då man säger, att Norriges ställning såsom Dansk provins räckte
åtminstone i trenne sekler. Sällan har väl en eröfring blifvit gjord,
uti hvilken det eröfrade folkets tänkesätt, så djupt och innerligt
sam-mansmällt med den segrande nationens som här, och knappt torde
något exempel kunna anftras, att en så starkt uttalad och genom
sekler så ärorikt försvarad och upprätthållen nationalkraft som
Norri-ges kunnat försvinna och införlifvas med den nation, emot hvilken
den så ihärdigt och en lång tid, så framgångsrikt kämpat för sin
sjelfständighet. Det höga mål, hvilket näst christendomen deras
store hjeltekonungar eftersträfvat och ftr hvilket de kämpat och ej
sällan dött, Norri ges nationa la sjelfständighet, förlorades all-
deles, ocb, såsom man någon gång sagt, Norrska follket var
belåtet dermed. Når man å ena sidan betraktar Norrige, då det efter
Olof den heliges död en tid var åtminstone hotadt med ett i yttre måtto
redan erkändt Danskt öfvervälde, och på 11 år befriade sig icke blott
ifrån detta välde, utan fick sin egen unge konung upphöjd på
Danmarks thron, samt sig sjelft erkändt, såsom ett af Nordens
mägti-gaste riken; och å den andra sidan Norrige icke blott i yttre måtto,
utan i sitt innersta tänkesätt underlydande Danmark och hyllande
detta välde såsom öfVerensutämmande med sin natiouala character
och deraf beroende önskningar — frågar man sig med verklig
bestörtning: är detta samma folk? Ja! det är visserligen sammma
folk, men det måste hafva undergått en djup inre förändring,
hvilken det tillhör Norriges utmärkte häfdatecknare, att uppdaga,
skärskåda och bedömma. Den mening, jag derom hyser, förbjuder
mig, utom andra skäl, det tillbörliga misstroendet till min egen
in-sigt, att yttra. Men detta inre factum i Norrska folkets historia
må komma att bedömmas huru som helst, är det dock säkert, att
det Norrska tänkesättet förblef under det Danska väldet om äfven
hvilande, dock oförderfvadt, och är nu att betrakta, såsom en sparad
national ungdomskraft inom det Europeiska samfundet.
Men ehuru detta medgifves, erkännes dock derigenom endast
det Norrska tänkesättets egen inre ädelhet, ty Danaväldet kan det
oaktadt svårligen undgå ett strängt klander. Det var, såsom det
synes, icke förtryckande ej eller använde det sin oinskränkta magt
till utpressning af öfverdrifna utlagor. Det var tvertom mildt, men
tillika, så vidt jag vet, liknöjdt och försumligt i vården såväl af
bildningen som industrien. Huruvida uti statsförvaltningen och
lagskip-ningen ingingo allvar och nit eller om de voro underkastade slapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
