Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - II. Mannens ynglingaålder (1833)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tJWor, och bibehåller i afseende på denna en endast negatif betydelse,
j£nda till dess den antingen i följd af öfvertygelsens seger
genom-tiånge8 af en lefvande vetenskaplig princip, eller ock blir beherrskad
af den i handling omedelbart framträdande och mot ett bestämdt
mål rigtade mannakraften. Att kunskapen, betraktad för sig, och
utan att såsom medel vara den theoretiska eller practiska principen
underordnad, år tom och betydelselös, har väl långe utgjort en
rådande mening; men det som deraf bort följa, nemligen öfvertygelse
om den vetenskapliga grundlighetens nödvändighet i all forskning,
hår uteblifvit Tvärtom har man försökt att göra kunskapen
prac-tisk, <L v. s. underordnad haudlingeus princip, just derigeuom, att
man itrån densamma, så mycket möjligt är, afhållit inflytelsen af
vetenskapens det väsendtliga uppfattande rigtning. Följden har
blif-vit den, att kunskapen eröfrat vetenskapens plats, bliivit den
moderna bildningens bufvudform, och såsom sådan motverkat
evolutionens kraft, så väl i den ena som i den andra af dess båda
huf-vudformer. Om man i den bildning, som i vår tid är hos
mängden öfvervägande, förgäfves söker efter vishet och vetenskap, så torde
å andra sidan sökandet efter den manliga viljans kraft och det sunda
practiska förstånd, som klart inser och med säkerhet uppskattar
allt, som för vinnandet af ett bestämdt ändamål behöfves - när
nemligen detta ändamål ligger inom mensklighetens inre verld, —
vara lika fruktlöst; men såsom ersättning för allt detta hafva vi
en luxurierande kunskap, som, så vida det är fråga om större och
mera djupt genomgripande handlingar, är i practiskt afseende af
lika ringa betydelse, som i theoretiskt Kunskapen, då den är
af större omfång och utsträcker sig till högre ämnen, än dem, hvilka
af den menskliga handlingen i allmänhet beherrskas, måste således
för att öfvergå till vetenskap och derigenom blifva ett medel, i
stället för ett hinder för den sanna culturen, först förstöras af
tvif-let och sedan af den utvecklade öfvertygelsen återfödas till en ny
och högre betydelse, hvars inre grund är beroendet af det, som i
menniskonaturen är positift, och utan hvilket beroende kunskapen är
lögnfull och skadlig. I följd häraf måste den ytliga men i våra
dagar temligen allmänt rådande mening, enligt hvilken kunskapen
gör tillfyllest och vetenskapen, såvida den, efter hvad man
föregif-ver, endast är ideologernas hjernspöke, kan helt och hållet umbäras,
anses för ytterst vådlig; ty såvida trillet och dess kunskapen
genomgripande reductiva verksamhet åro rotade uti menniskans
positiva kraft, kan denna mening blott till en tid göra sig gäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
