Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - IV. Om universitetsinrättningens betydelse (1833)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opinion om universitetets olämplighet och umbärlighet, har man
genom andra inrättningar sökt på en genare och säkrare väg uppnå
det ändamål, hvilket genom det förra ej syntes kunna vinnas. Man
trodde nämligen å ena sidan, att genom förbund emellan äldre
ve-tenskapsidkare kunna åstadkomma en förening af individuella
kratter, som, derigenom att den ökade magten af vissa hufvudbegrepp,
skulle gifva åt forskningen en bestämd rigtning och, genom
bibehållandet af denna, åt kunskapsodlingen en raskare fortgång. Å
andra sidan trodde man, att de practiska maximerna skulle af dem,
hos hvilka de en gång uppkommit, kunna omedelbart öfverlemnas
till de uppväxande, utan att hos desse behöfva, såsom hos de förre,
vara erfarenhetens och den manliga verksamhetens frukt Genom
denna mening trodde man sig berättigad och förbunden, att göra
uppfostran omedelbart beroende af det blifvande lefnadsyrket; och ju
fullständigare man kunde lämpa den förra efter det sednares fordran,
ju större skulle dess förträfflighet blifva. Universitetet bar således
i seduare tider fått tvenne medtäflande institutioner: i theoretiskt
afseende de nyssnämnda föreningarne, af hvilka några tillegnat sig
den för det förra ensamt passande benämningen af akademi; samt
i practiskt, tillämpningsskolorna. Ucan att här ingå uti någon
utförligare undersökning om dessa med universitetet täflande
inrättningars värde, hafVa vi anfört dem, endast för att genom
jemnfö-relsen med deras principer göra universitetets betydelse mera tydlig.
Åberopande hvad vi ofvanföre yttrat om förhållandet emellan idé,
begrepp och practisk maxim, synas vi knappt behöfva tillägga, att
universitetet är en vårdsanstalt för det ideella, då deremot hos de
så kallade akademierna begreppen, och hos tillämpningsskolorna de
practiska maximerna utgöra hufvudsaken. Universitetets princip
hyllar ungdomens evolutiva kraft, såsom positif, och rotar sig i den
övertygelsen, att om blomningens act äger rum i fullkomlighet, en
inre nödvändighet är gifven för fruktens uppkomst; men innehåller
deijemte den insigt i den menskliga personlighetens
utvecklingshistoria, genom hvilken det begripes, att blomning och fruktbildning
infalla på ifrån hvarannan skilda perioder, och att den mellantid,
som åtskiljer dessa, väl för den ytlige betraktaren kan dölja, men
dock icke upphäfva deras inre nödvändiga sammanhang. Vi
använde här ordet blomning icke blott liknelsevis, ty den ideella kraftens
ungdomliga evolution anse vi verkligen utgöra högsta formen af den
act, hvilken inom den organiska verldens vegetativa spher uttalar
sig såsom blomning. De så kallade akademierna, när de betraktas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
