Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - IV. Om universitetsinrättningens betydelse (1833)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»»»
principenligheten och fullständigheten af denna plan, som vetenskapen
utvecklar en med dess frihet innerligt sammanhängande positif
verksamhet; och att uti den föregående undervisningens planlöshet se ett
uttryck af eller vilkor för den egentliga studiifriheten är ett djupt
missförstånd af dennas egentliga betydelse. Så snart man ihågkom-r
mer, att det är ynglingaålderns sista evolutionsact, och icke de
fö-Tegående, som åt det akademiska studium gifver den positiva kraft,
hvars fullkomliga frihet universitetsinrättningen erkänner och skyd-:
dar; så torde det äfven vara gifvet, att den positiva inflytelsen af
denna sista evolutionsact på de föregående perioderna och deras våi’4
måste antagas såsom nödvändigt utgående ur
universitetsinrättnin-gens princip. — Men om man kan påstå: att å ena sidan det
ifrån allt yttre tvång befriade och såsom positif verksamhet
framträdande akademiska studium för det närvarande af
universitetsinrättningen icke har uågot skydd, och att i följd deraf universiteteta
personal kan indelas i docenter och discenter, hos hvilka den
egentliga studiiverksamheten är störd och hindrad antingen af lärarer
göromålens eller af examiuationscontrollens fordringar, då deremot
studenter i egentlig mening saknas; — och att å den andra sidan
den undervisningsplan, som, omfattande uppfostringens alla
föregående perioder, skall hos dem alla göra vetenskapens fordran gällan-r
de, är ofullkomlig och bristfällig; att den dels derigenom att den
under den period, då dess regel borde vara bindande, lemnar för
mycket åt godtycket, fördröjer lärocursens fulländning och sålund^
utsträcker examinationstvånget äfven öfver det fria studiilifvets
period; och dels derigenom, att den hyllar kunskapens princip mera
än vetenskapens, befordrar bildningens tillväxt på bredden i stället
för på djupet och således gör personligheten svag och oförmögen af
den sedermera inträffande evolutionsact, som utgör vetenskapens
Isvande rot; — och ytterligare att vetenskapens fiender, icke åtnör
jande sig med alla dessa bristfälligheter, framträdt och icke allenast
yrkat, att vetenskapens fordran bör gifva vika för det enskilda intresr
set, och att undervisningen således ifrån början skall rätta sig efter
detta och ej etter den förra; utan äfven, öppet förnekande
vetenskapens positiva betydelse, påstått, att all derifrån utgående
con-seqvent undervisningsplan är skadlig eller åtminstone onödig, ocli
att i följd deraf ordningen af enskilda kunskapers successiva
inhem-tande bör bero icke af vetenskaplig princip utan af lärlingarnes och
deras målsmäns godtycke; syuas väl alla dessa påståenden innehålla
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
