Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjélhnedvetandet, och den uppkommer således genom dettas
utveck– ling till den högsta positiva betydelse inom vetandet Man har
yrkat, att philosophien är ett och detsamma med vetenskap, eller att
den utgör dennas positiva factor, men jag vågar tro, att denna
bestämning år falsk, och att just genom densamma den ytterst vidriga
strid uppkommit som lika befläckad af försvarets högmod,
reactionens hat och bägges oärlighet med förstöring hotat all vetenskap
och allt, som dermed eger sammanhang. För att rättfärdiga detta
påstående anser jag mig kuuna anföra följande. Det positiva nti
vetandet är medvetandet om sjelfmedvetandets inre grand och
väsende. Denna inre grand är prodnctivitet då deremot
sjelfmedve-tandet är reductivitetens andliga form. Productivitetens form
deremot är ingifvelse. lngifvelsens högsta form åter är, då genom
densamma omedelbart uppkommer medvetandet af Gud eller
religion, så väl i den lägre grad, i hvilken den nnder namn af
samvete innebor i hvaije menuiskobröst, som i den högre, uti hvilken
den framträdt bos mensklighetens högsta och heligaste
personligheter, och då den erhållit den lika sanna som djupt betydelsefulla
benämningen upptnbartlse. Inom den intellectuella spheren af
men niskans andeliga förmögenheter visar sig denna själens positiva
kraft, såsom genialitet eller ursprunglig alstringsprocess af idéer och
begrepp. Denna genialitet manifesterar sig genom trenne
utvecklingsformer. I den första bibehåller den en mer eller mindre
ofördunklad character af ingifvelse och lefver såsom sådan hos skalden
och den speculativa tänkaren; i den andra framträder den såsom
perception af det genom betraktelsen uppfattade yttres inre grand
eller, som är detsamma, såsom erfarenhet, och i den tredje såsom
perception af det yttre eller iakttagelse. Den uti dessa trenne
former framträdande genialiteten är vetenskapens positiva factor, och
det är att anse såsom sjukdom och förvillelse, då en emellan de
olika uttrycksformerna uppkommen strid fördunklar denna dess
betydelse. Men för att genialiteten skall framträda såsom grund för
vetenskapens genesis, är det nödvändigt, att det genom ingifvelsen,
erfarenheten och iakttagelsen omedelbart gifna blir af
sjelfmedvetandets reductionsprocess genomträngdt, så att det speciella och
tillfälliga uti producten förstöres och det väsendtliga framträder i klar
åskådning. Denna sjelfmedvetandets reductionsprocess är
hufvud-momentet uti philoeophien; och således är philosophien vetenskapens
negativa factor. Denna åsigt af philosophiens vetenskapliga
betydelse, af hvilken här naturligtvis icke kan gifvas annat än en kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
