Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unna, det ett djupare stadium af grekernas poesi och konst
egentligen är den väg, pä hvilken poesiens väsende kan blifva af den
vetenskapliga åskådningen uppfattad t. Detta vetenskapliga
uppfattande af poesien har blifvit kalladt Æsthetik och förmenar
visserligen att högre värderas, än man nn i allmänhet synes vilja medgifra.
Då i sednare tider opinionen förnedrat skadekonsten till en blott
förlustelse, till ett njutningsmedel endast af ett ädlare slag, har genom
en sådan åsigt dess väsendtliga betydelse blifvit fördunklad, och en
af den menskliga förädlingens förnämsta grandkrafter förlamad, eller
erhållit en falsk och vådlig rigtning. Skaldekonstens väsende är
ingifvelse, ehuru svagt detta äfven i dess. alster mången gång är
uttryckt, och huru oheliga de skepnader varit, ander hvilka den i
vissa tidehvarf framträdt och förkunnat mensklighetens inre fördert
Genom detta sitt inre väsende bestämmes den till en af de
kraftigaste inflytelser på det menskliga tänkesättet Ren och
genomträngd af oskuld, tro och kärlek sinter den sig intill ingifvelsens
högsta och heligaste form, uppenbarelsen, och utgör i detta
samband en af förädlingens mägtigaste krafter; men beherrskad af
passionerna, och således uttryck och organ för dessas tendens, är den
det verksammaste gift för menniskans andeliga varelse, det starkaste
medel att utbreda det ondas magt Skalden är nu så väl som
fordom prophet, förkunnare af det inre i menniskonaturen. Genom
honom uppenbaras antingen dennas innersts eviga grund, eller ock
visar han den förstöringsakt som är affallets omedelbara föjjd. Att
förstå hvad skalden talar, och att hitta den inre c(jupa mening, som
gömmer sig i hans ofta bländande och förvillande bilderspråk, är
således visserligen ett af vetenskapens både vigtigaste och svåraste
problemer, och den enskilta disciplin, som uteslutande sysselsätter
sig dermed, intager således en hög plats ibland culturens
befor-dringsmedeL Æs te tiken kan således betraktas icke blott såsom en
lära, hvilken genom reglor, hemtade ifrån classicitetens prototyper,
vill beherraka den poetiska productivitetens yttre former, utan äfven
och heldre såsom en betraktelse, hvilken sträfvar att i klar
åskådning upphitta och tolka det inre, som genom poesien i alla
tidehvarf och hos alla folkslag blifvit uppenbaradt I samma mån som
den motsvarar den sednare bestämmelsen, gör den sig fri ifrån
phi-loeophiens band, uppträder såsom ett correctif emot den classiska
ensidigheten och förvandlar sig, såsom jag vågar förmoda, till mi
för culturens befordran högst vigtig föreningslänk emellan den
phi-losophiska faculteten och den theologiska. Men denna betraktelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
