Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nutas med full kraft att skapa och upprätthålla lagens magt, att
hon upplyfter sig till organ för den, hvars vilja Sr den eviga
rättvisan. I den samhällsordning, som sftlunda uppkommer, erhåller
lagen endast en negativ betydelse, men den af religionen genomträngda
och bestämda menuiskoviljan, som i dess ställe uppträder såsom
det positiva i samhället, förädlar dess verksamhet och förhöjer dess
kraft. Å ena sidan kunna vi väl till vår tröst medgifva, det vi
uti den europeiska historien finna en genom tiderna fortgående
tendens till evolutionen af en sådan af den medborgerliga dygdens,
nationalkraftens och religiositetens välde charaoteriserad
samhällsordning; och såsom yttringar deraf kunna åberopas icke blott enskildes
patriotiska tänkesätt, utan äfven och i vida högre grad den djupt
genomgripande reaction, som emot Romareväldets förtryckande
character utgått ifrån de germaniska folkens nationalitet; samt
hufvud-sakligen christendomens inflytelse, som fram trådt dels såsom kyrkans
allmänna reaction emot den veridsliga magten, dels inom kyrkan
sjdf, såsom en dess degenererade former upphäfvande reformation.
Men å andra sidan kan det icke nekas, att det juridiska elementet
fortfar att kraftigt genomtränga det europeiska samhället, hvilket
hufvudsakligen synes mig vara ådagalagdt genom deu temmeligea
allmänt rådande opinionen, att samhällets bestånd och lycka helt
och hållet skall hvila på lagens strängt fixerade och orubbliga magt.
Den invecklade strid, hvilken hotande skakar vårt tidhvarf. synes
mig, så vida den i högre grad än den christna verldeus förut
genomgångna revolutioner är utmärkt af likgiltighet för samhällets
förnämsta grundkraft, religionen, vara en förnyelse af den
söndrings-process, genom hvilken republicanismen sålunda förstör samhället,
att motsatsen emellan lagen och den personliga kraften urartar till
strid emellan förtrycket och det individuella anspråket på frihet
Men så vida det repnblicanska element, hvilket således så djupt
genomgriper det Europeiska samfundslifvet, har sin högsta
utvecklingsform nti romerska staten, och så vida i följd deraf de institutioner,
hvilka utgå ifrån och bestå genom det förras välde, äro att anse
sisom monumenter af det ännu obesegrade Rom, måste den
grundliga kännedomen af detta element fordra ett djnpt och allvarligt
studium af det romerska folkets litteratar och historia. Genom detta
studium uppkommer den ståndpunkt för den historiska betraktelsen,
hvilken jag vill kalla den classiska eller den. ifrån hvilken det
meuskliga samfundets händelser och omskiften betraktas, såsom
ut-gfonde ifrån den individuella personlighetens bestämmande kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
