Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urostol, — och, om donationsbrefvet icke deremot innehåller något
afgjordt hinder, skalle denna professions framtida flyttning ifrån den
pbilosophi3ka faealteten till den jnridiska med skål kunna föreslås,
emedan den practiska inflytelse, densamma, enligt den skarpsynte
stiftarens tydliga mening, skalle hafva på stats- och
embetsmanna-bildningen, annars går nästan alldeles förlorad. Det vetenskapliga
element, hvilket det tillhör den juridiska faealteten att hoe sig
utveckla och derigenom vinna ej mindre en dees särskilda
forsknings-arter sammanhållande grundidé, än en princip, som upprätthåller
dess positiva betydelse inom vetenskapsodlingen, har hittills vanligen
utgått ifrån den philoeophiska oonstruetionen och utvecklingen af
rättsbegreppet Den negativa betydelse, som denna philosophiska lära
bar för juridiken, må vid detta tillfälle vara lemna.d derhän; men
det synes mig vara afgjordt, att genom densamma icke uttalas den
grundidé, som bestämmer ej allenast den Europeiska lagstiftningens
nuvarande form, utan äfven den evolutionsprincip, ur hvilken dennas
förbättringar böra utgå. Det är den ur en mycket djupare
verlds-åsigt än den, hvilken uttalar sig genom naturrätten, utgående idéen
af rättvisa, såsom samhällets inre nödvändighet, som innehåller
juridikens positiva princip. Bättvisan är nämligen upphöjd öfver alla
individuella anspråk, och genom dess klart utvecklade idé erhåller,
inom den individuella spheren, skyldigheten en positiv och
rättigheten en blott negativ betydelse. Men utvecklingen af denna idé till
klar vetenskaplig åskådning tillhör juridiken sjelf och uppkommer
derigenom, att denna genom djup och allvarsam reflexion uppfattar
och begriper den väsendtliga betydelsen af den väldiga kraft, med
hvilken den genomtränger samhället Då domaren ålägger
brottslingen ett straff, som till en del eller ock fullkomligt tillintetgör
hsns jordiska varelse, framträder i denua stora handling rättvisan
omedelbart i sitt fruktansvärda absolut herrskande majestät Utan
att helgas af rättvisans djupa idé, blir denna act den må för
samhällets trygghet och bestånd vara huru nödvändig som helst en act
af grymhet och egennytta; men dessa skuggor försvinna derigenom,
att den i verkligheten med obeveklig stränghet uttalar den med
meoniskonaturens innersta väsende identiska och öfver alla
individualitetens fordringar upphöjda rättvisans ljusa och heliga idé,
såsom samhållslifvets eviga grundkraft Criminalvetenskapen blir
härigenom juridikens hufvudlära, den som klarast utvecklar och
kraftigast uttalar de principer, hvilka böra genomtränga äfven dennas
öf-riga forskningsarter. Men då, såsom en oveldig betraktelse af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
