Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
versitetets så väl redan varande som blifvande professorer, synes
mig s&ledes en inrättning vara af behofvet påkallad, genom b vilken
de bvarje profession åtföljande offentliga förelåsningame skalle hvart
femte eller sjette år bestridas af dertill längre tid förut utnämnde
vicarier, men så vida en sådan inrättning är alldeles för skarpt
opponerad emot de nu rådande meningarne, och då dessutom
nödvändigare förbättringar först böra vidtagas, anser jag mig nu icke
böra göra något förslag i detta afseende och således icke heller
be-höfva detaillera den ifrågavarande inrättningeus nu blott antydda
idé. Men jag kan icke underlåta att vid detta tillfälle yrka det,
som af den offentliga föreläsningens natur och bestämmelse, vid dess
bestridande genom vicarier, nödvändigt fordras, att ingen må erhålla
ett sådant uppdrag, utan att få åtminstone ett halfb års tid att dertill
förbereda sig, och att vicariater icke böra ega rum för kortare tid
än åtminstone en bel termin; ty det är bättre, att den offentliga
föreläsningen alldeles icke hålles, än att den hålles dåligt Den
andra sidan af den professorliga befattningen eller den, hvarigenom
professorn leder och vårdar sina elevers studier, utöfvas egentligen
genom examinationen. Den character, denna vigtiga tunction hos
oss för det närvarande antagit är tvåfaldigt öfverklagad, å ena sidau
af dem, som icke mera äro densamma underkastade, såsom för slapp,
och af dem, som skola undergå den, såsom ensidig, förtryckande och
sträng. Den äger visserligen sina stora brister, och correctivet mot
dessa bör å ena sidan utgå ifrån examinatorns personlighet i följd
hvaraf han skall vid examens verkställande icke blott åtskilja kärna
och skal, bildning och kunskap, och således icke lägga den enda
eller ens hufvudsakliga vigten på de sednare, utan äfven äga men-
niskokännedom nog att med rättvisa åskåda bildningens i dess efter
examinandens individualitet varierande gestalter, så att han icke
mäter dessa efter samma måttstock. — Å andra sidan skall åter
correctivet hemtas ifrån en förbättrad studiiplan, emedan det synes
mig vara uti dennes origtighet, som de öfverklagade bristerna
huf-vudsakligen rota sig.
Så vida studium, såsom jag redan ofvanföre yttrat, icke består
uti inhemtandet af kunskap, utan i sökandet efter det inre och
vä-sendtliga uti denna, måste den plan, en sådan verksamhet följer,
ställa föremålen för forskningen i det förhållande till hvarandra, att
det vä8endtliga hos dem, så mycket möjligt är, utvecklar sig för
åskådningen, och icke bortskymmes af det yttre, som blott består i
kunskap. Först och främst fordras således af studiiplanen, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
