Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunskapsarter, h vilka den pä en gång sammanhåller och gör till
ftremål för en gemensam betraktelse, skola genomträngas af en
gemensam grundidé, ty det är denna, som uppenbarar det våaendtliga
hos dem alla. Om stndiiplanen bryter emot denna företa regel, och
således olikartade ämnen sammantvingas till ett gemensamt föremål
för betraktelsen, miste studiets högsta och egentliga tendens
motverkas, och om denna afvikelse ifrån den sanna principen äger
ram i hög grad, såsom det verkligen är händelsen i den nu
varande philoeophiæ candidatexamen, blir derigenom stndiikraften
åtminstone hos de flesta alldeles kufvad. Det andra hufvudmomentet
uti stndiiplanen är, att den ordning, uti hvilken forskningens
föremål följa på hvarandra, ieke strider emot, utan strängt rättar sig
efter bildningens naturenliga utveckling, och bäraf följer
nödvändigheten af studiicursen8 indelning i stadier, hvilkas kunskapsämnen
ieke höra fö med hvarandra godtyckligt sammanblandas. Dessa
efter min tanka oeftergifliga fordringar af stndiiplanen göra. att det
till en viss faeultet inskränkta och inom dess område sig
utvecklande studium måste anses såsom studiicursens egentliga och
renaste form. Men det kan det oaktadt icke nekas, att
vetenskaps-idkarens högsta mål år att uppfatta vetenskapsodlingen i dess
totalitet och således icke kan finnas inom det speciella, samt att det
speciella, om det ej genomtränges af rigtningen emot det universella,
löper föra att sjelft blifva skeft och emot sanningen stridandet
Ehuru detta medgifves, och oaktadt uppfattandet af
vetenskapsodlin-gens totalitet vål utgör ett för de flesta ouppbinneligt ideal, men
likväl derigenom icke upphåfver nödvändigheten af ett sträfvande
derefter hos alla de speciella forskningsgrenarnes sec ta torer, så är
det likväl å andre sidan gifvet, att det verkligt universella ligger
på djupet, att alla de speciella forskningarna leda dit, ehuru på
olika vägar, och att således den rätta vägen att tränga fram till
uppfattandet af det universella är den fullständiga, klara och djupa
kännedomen af en ibland den speciella forskningens hufvudgrenar, då
deremot uppfattandet af ytan hos alla alldeles icke kan leda till
universalité. Men om således visserligen de speciella lärocuraerna
utgöra hufvudsaken, synes dock för att hos alla, som deråt egna
äg, upprätthålla modvetandet af vetenskapernas lefvande
sammanhang och deras gemensamma inre väsende, det vara nödvändigt, att
en allmän lärocurs, som, ehuru innefattande endast fö
forskningsarter, likväl genom sin sammanfattning uttrycker vetenskapsodlingens
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
